Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Det är en generell kompetensbrist

Det är brist på sjuksköterskor, elektriker, snickare, IT-tekniker ... Listan kan göras lång. Så det är långtifrån bara golvläggare det är svårt för företagen att hitta.

Det är inte bara inom golvbranschen det är svårt att hitta nya kompetenta medarbetare. Kompetensbrist tycks råda inom i stort sett alla branscher och alla arbetsområden. Den bilden bekräftas av Företagarnas expert på utbildning och kompetensförsörjning, Anna Libietis.

– Svårigheten att hitta rätt kompetens är det största tillväxthindret för företagen och så har det varit i lite mer än ett decennium nu, säger hon. Det stämmer att det gäller alla branscher, och det gäller både stora och små företag och i hela Sverige. Problemet har heller inte minskat ens när arbetsmarknaden varit svag.

För få yrkesutbildade

– Framförallt är det yrkesutbildade man söker, fortsätter Anna Libietis, både på gymnasial och eftergymnasial nivå. Och de ska vara ansvarstagande och självgående.

Samma bild får vi från Svenskt Näringsliv som varje år gör en undersökning av företagens rekryteringsbehov och rekryteringsmönster.

– Det råder stor efterfrågan på personer med praktiskt yrkeskunnande och erfarenhet, säger Mia Bernhardsen, arbetsmarknadsexpert på Svenskt Näringsliv. Att företagen har svårt att hitta de här personerna får konsekvenser, inte bara för återhämtningen av ekonomin efter pandemin, utan också för den långsiktiga tillväxten och ytterst för svensk konkurrenskraft.

Dimensioneringen måste utgå mer från behoven

Vad är då orsaken? Både Svenskt Näringsliv och Företagarna pekar främst på utbildningssystemet. Det har skett en kraftig expansion av universitet och högskolor men utbildningarna har dimensionerats efter studenternas efterfrågan istället för efter arbetsmarknadens behov. Samma sak gäller för gymnasieskolan. Men även när det finns yrkesprogram på skolorna är det alldeles för få som väljer dem, trots att dessa utbildningar ofta ger jobb direkt och möjlighet till en bra och inte sällan välavlönad karriär.

– Ja, attraktiviteten måste öka, säger Anna Libietis. Förutom utbildningsplatser måste de ju finnas tillräckligt många som vill gå de här utbildningarna.

Högskolebehörighet kan öka attraktiviteten

När det gäller yrkesprogrammen tror hon det kommer att ha en positiv effekt om högskolebehörigheten återinförs som det ju finns en proposition om.

– Att programmen ger högskolebehörighet är viktigt för många unga, och inte minst för deras föräldrar, säger hon. Det går att konstatera att söktrycket minskade kraftigt efter att högskolebehörigheten plockades bort från yrkesutbildningarna.

Företagarna anser också att samverkan mellan utbildningsväsendet och företagen behöver fördjupas och systematiseras genom hela utbildningskedjan. Från politiskt håll finns också signaler om att arbetsmarknadens behov i större utsträckning än tidigare ska få styra utbudet av utbildning inom gymnasieskolan. Vi ser fram emot konkreta resultat, men innan vi hinner se sådana kommer enligt de flesta bedömare kompetensbristen att förvärras.

Elisabeth Sedig


Läs också:

Finns det genvägar? Det blir inte GVK för att man kopierar kontrollerna

Att inte anlita ett GVK-auktoriserat företag och därmed inte få arbetet utfört av GVK-behöriga montörer, men sedan ändå beställa kontroll enligt GVKs rutiner – så förekommer det att byggare gör när beställaren vill ha våtrumssäkerhet enligt GVK. Ska en GVK-kontrollant ställa upp på det?

Publicerad: 2022-02-05

» Läs hela artikeln om Finns det genvägar?