Cementkarusellen– en såpopera i flera akter

Det senaste beskedet är att regeringen kör över Lagrådet och tillåter ytterligare åtta månaders brytning av kalksten på Gotland. Detta ser ut att möjliggöra fortsatt drift i Cementas fabrik i Slite på Gotland, i varje fall för en kortare period.

Cement och betong är två saker som vi inte klarar oss utan i det moderna Sverige. Åtminstone inte idag. Eventuellt står vi dock utan cement inom en snar framtid – eller? Debatten i media har varit het sedan Mark- och miljööverdomstolen avvisade Cementas ansökan om fortsatt och utökad brytning av kalk- och märgelsten i Slite, vilket skedde i juli.

Tiden är ett stort problem

De olika turerna i ärendet torde vara väl kända och parterna skyller på varandra. Regeringen säger att Cementa inte skött sin ansökan på korrekt sätt och Cementa säger att kraven hela tiden har ändrats. Som tillfällig lösning föreslog regeringen en lagändring som medger fortsatt drift i åtta månader. En lagändring som Lagrådet helt avstyrker. När regeringen nu kört över Lagrådets nedgörande kritik skjuts problemet åtta månader framåt i tiden men finns fortfarande kvar och måste lösas på något sätt.

Vilka möjligheter finns? Importera cement från världsmarknaden? Bygga annorlunda? Allt är förstås möjligt men det kräver tid. Och det är något som vi inte har idag. Byggbranschen är som en supertanker, som det tar tid att vända.

Finns kalk bara på Gotland?

I Norvijaur, Jokkmokk, finns norra Europas största kalkstensfyndighet. Bolag har visat intresse för att bryta, men har tvingats vänta i sex år på någon form av besked. Ärendet har bollats mellan regeringen och SGU, Sveriges Geologiska Undersökning, som är myndigheten för frågor om berg, jord och grundvatten i Sverige. Och nyligen har SGU avslagit ansökan av hänsyn till rennäringen. Så om regeringen skulle gå vidare med det, är det ändå en lösning som ligger många år framåt i tiden.

Betong kan knappast fasas ut

Statsråden Bolund och Stenevi, Miljöpartiet, tycker att vi ska bygga mer i trä respektive att man på sikt med nya, låga, tillåtna värden för koldioxidutsläpp kommer att få bort cement från marknaden. "Klarar inte branschen att ställa om snabbt, måste vi gå fram med tvingande åtgärder", säger hon. Den praktiska påverkan på byggsektorn verkar vara av sekundärt intresse. Som till exempel att 400 000 jobb står på spel enligt Byggnadsarbetareförbundet.

Att stoppet för kalkbrytningen skulle öppna upp för att betong ersätts med olika biomaterial är inte realistiskt när det kommer till merparten av Sveriges samhällsbyggnad, anser de flesta inom branschen.

– Betong har egenskaper som inget annat material har, säger Karin Comstedt Webb, hållbarhetschef på Heidelberg Cement som äger Cementa. Det går inte att tänka sig ett annat material för infrastrukturbyggen. Allt som handlar om grundläggning, arbeten under mark – där är betongens egenskaper svårmatchade.

– Lång livslängd och lågt underhållsbehov gör det till ett nödvändigt material i klimatanpassningen av byggandet runt om i landet, fortsätter hon. Därför är det också viktigt att vi lyckas med omställningen i betong- och cementsektorn, för att klara klimatomställningen.

"Vi har givetvis en plan B"

– Visst går det att ersätta cement från Cementa genom att importera cement, säger Anders Anderberg, marknadsutvecklingschef på Weber. Men det finns inget överskott på cement i Europa och infrastrukturen för import av större mängder cement saknas. Det skulle även vara möjligt att importera från exempelvis Kina. Då blir det fråga om långa transportkedjor och det finns ingen logistik uppbyggd för den typen av transporter heller. Dessutom är det en fråga om nya råvaror och därmed tester för att garantera kvaliteten på våra produkter. Att byta ut viktiga råmaterial som cement är inte som att gå in på ICA och välja mellan mjölk från Arla eller Skånemejerier.

Ett belysande exempel i detta sammanhang är importen av sten från Kina. Här trodde importörerna – och beställarna – att granit var granit oavsett var den kom ifrån. Så var dock inte fallet, utan det är stora mängder billig men undermålig sten som lagts in i Sverige. Den kinesiska stenen är skör och har inte klarat frost eller har färgförändrats på oönskat sätt. I många fall har nu stenen bytts ut mot dyrare svensk sten som man vet fungerar. Besparingen blev istället en fördyring.

– Cementa är en viktig leverantör för oss idag, säger Anders. Vi har givetvis en plan B för att säkra upp leveranser. För vår del är vi dock mer oroliga för att en cementbrist ska leda till en nedgång på hela byggmarknaden.

Den danska cementtillverkaren Portland Cement i Ålborg på Jylland sa i ett uttalande nyligen att de idag tillverkar "miljövänlig" cement som ingen vill köpa.

– Jo, det finns jättemånga bra initiativ från cementbranschen och vi undersöker den produkten och andra liknande produkter, säger Anders. Dock skulle även det innebära nya transportflöden och logistikutmaningar. Fördelen med Slite är att det är korta transporter och dessutom inom Sverige.

Befarar prisökningar och hack i hållbarhetsutvecklingen

Att i en handvändning byta material och tekniker är både kostsamt och hindrar att andra förbättringar uppnås. Vissa material kan bytas ut mot andra, men det måste först undersökas och det går inte överallt och ofta inte heller på kort tid.

– Det är främst två effekter vi kommer att se, konstaterar Anders. Brister i tillgång leder till högre priser och dessutom riskerar vi att få ett hack i hållbarhetsutvecklingen. Mer energi kommer att läggas på att säkra råvaruförsörjning och omställning vilket riskerar att ta resurser och fokus från vår viktigaste fråga, hållbarheten. Vad händer till exempel med Cementas klimatneutrala cementtillverkning som skulle vara klar till 2030?

Thomas Åkterblad

---

Läs också: