Betongproblemen hanteras hjälpligt med tätare samarbete

Golventreprenörerna har kanske lärt sig att någorlunda hantera effekterna av osäkra torktider för betong. Men osäkerheten skapar ändå stora problem. Det blir förseningar, materialbyten, nödlösningar och så vidare. Och icke oväsentliga extrakostnader, som någon i slutändan måste betala.

 

 

När man köper en flygresa väntar man sig att man kommer fram den dag som biljetten anger. Man litar också på att man kommer till rätt plats och att incheckat bagage också gör det. Om det inte blir så som man beställt, räknar man inte med att dessutom behöva betala extra.

Så enkelt är det inte när man beställer golvbeläggning till ett nybyggt betonghus. Trots bra kännedom om både underlag och golvbeläggning och trots bästa moderna mätteknik och noggrann kalkyl för fuktdimensionering kan det hända att man "kommer fram" en helt annan dag eller kanske inte ens samma månad som planerat.

Det kan också hända att man kommer till ett annat "mål", det vill säga man får välja ett annat golvmaterial än det som var planerat. Och ytterligare, oväntade kostnader uppstår.

Det kan låta tokigt, men så svårt kan det vara att planera för golvläggning i ett nybyggnadsprojekt. Hur klarar golventreprenörerna att sköta sin verksamhet och agera ansvarsfullt under sådana omständigheter? Trots allt ganska bra, visar det sig när vi talar med representanter för fyra företag på olika håll i Sverige.

"Byter till linoleum eller keramik"

Anders Lyrbring, vd för Golvet Göteborg, säger att han känner sig ganska trygg trots att osäkra situationer ibland uppstår. Det beror i hög grad på att man numera har ett mycket tätare samarbete med ledningen för varje byggprojekt.

– Golvläggningen kommer in sent i ett byggprojekt och det ligger stora ekonomiska värden i att kunna fullfölja projekten enligt plan, säger Anders. Om fukten i betongen inte hunnit sjunka till 85 procent RF kan det leda till att man byter från plast till linoleum eller till keramik i vissa utrymmen, för att inte få förseningar.

Då måste arbetet planeras om och personalstyrkan anpassas till nya förhållanden. Här gäller det att entreprenören håller på sina rättigheter till ersättning för de kostnader som uppkommer utanför hans kontroll. Som stor golventreprenör med vana vid stora projekt ser Anders Lyrbring inga problem med detta, men han misstänker att kollegor i mindre företag ibland får ta kostnader som beställaren rätteligen skulle stå för.

Lösläggning kan bli aktuellt

Harald Luther, vd för Olle Lind Golv i Stockholm, ger en liknande verklighetsbild. Fördröjning på grund av att betongen inte hunnit torka tillräckligt är inte alls ovanligt. För ett aktuellt projekt var beskedet i oktober att läggningen skulle börja 4 januari. Under december blev det nya beskedet att den kan börja först 30 april.

Att golvmaterial måste bytas till mer diffusionsöppna varianter förekommer frekvent och även lösläggningsprodukter kan bli aktuella för att undvika osäkerheten med limfog i kombination med alkalisk fukt. Flytspackling kan också komma in som åtgärd.

Tiden går och kostnaderna stiger – men haveri i golvläggningen undviks.

– Det var ganska länge sedan sådana haverier var vanliga, säger Harald Luther. Nu förekommer det bara i speciella situationer. Som när tung utrustning i ett sjukhus krävde förstärkta bjälklag och därmed tjockare betongsulor än planerat. På de golvytorna blev det problem med alkalisk betongfukt.

Genom att hålla bra kontakt med ledningen för aktuella byggprojekt och vara beredda på tidsförskjutningar och materialbyten har ändå Olle Lind Golv klarat sig från kostsamma problem med betongfukt.

"Alkalispärrar, materialbyte, flytspackel"

Även på Lundströms Golv, med stor verksamhet i Malmö med omnejd, ser man samarbete som nyckeln till att undvika kostsamma problem med betongfukt. Kent Pålsson, delägare i Lundströms Golv, ger högt betyg åt företagets beställare som ju är de som har ansvaret för fuktdimensionering och uppföljning genom fuktmätningar. Har man bra beställare och är aktiv som samarbetspartner behöver man inte överraskas av förseningar eller materialbyten, framhåller han.

– Det är beställaren som har initiativet och avgör väntetidens längd, eller vilka åtgärder som ska vidtas för att förkorta den tiden. Här finns flera vägval: alkalispärrar, flytspackel, lösläggning, limfria golv av typ Cantata och Modul'Up, LVT-klickplattor med mera, säger Kent Pålsson.

Betongleverantörerna borde ha större ansvar!

– Något golvhaveri på grund av betongfukt kan jag inte erinra mig att vi haft under den tid jag varit på företaget och det har jag varit ända sedan 1998, säger Tomas Larsson, vd för BBM i Karlstad.

Inga förtvålade limmer som luktar illa eller golvmattor som lossnar här heller, alltså. Liksom kollegorna i Göteborg, Stockholm och Malmö ser Tomas Larsson samarbete genom hela byggprojektet som nyckeln till att framgångsrikt undvika sådant. Partnering har blivit en allt vanligare samarbetsform med större beställare och det bidrar till bra framförhållning i projekten.

Men även om det inte leder till haverier, så är det ändå ett problem att torkning av betong är så oförutsägbar. Tomas Larsson pekar på att de lösningar som tas till för att slippa förseningar inte alltid är de bästa för byggnaden i alla avseenden. Löslagda golv kan till exempel lösa problemet snabbt i det aktuella läget, men är kanske inte optimalt för fastigheten på längre sikt.

– Framförallt vill jag se mer engagemang och ansvarstagande från betongleverantörerna. De har ju full kännedom om sina produkter och om hur de används. De borde därför ha ett större ansvar för avvikelser från beräknad torktid, avslutar Tomas.

Fortsatt ett stort problem

De fyra golventreprenörerna framhåller alla att restfukt i betongbjälklag fortsätter att vara ett betydande problem. Det leder till försening av byggprojekt och till insats av material som inte var planerat från start, till exempel alkalispärrar och flytspackel. Det kan medföra att man måste byta golvbeläggning till typer som inte var prioriterade.

Naturligtvis medför det också att det blir krävande att planera för bemanning och för tillgång till rätt material. Osäkerheten leder också till betydande kostnader i alla led. Samtidigt visar de tillfrågade golventreprenörerna att man genom samarbete och framförhållning kan undvika att sitta med Svarte Petter, det vill säga att inte behöva ta stora kostnader för störningar man inte kan påverka.

Om vi fortsätter liknelsen med flygresor kan man säga att golvläggarplanen nästan alltid landar säkert och ofta ganska nära destinationsorten. Förseningar är inte ovanliga. Eventuellt tillkommande kostnader drabbar i första hand passagerare och resebyråer.

Magnus Rönnmark

---

Läs också: