Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Fuktig betong och försenade projekt

På senare tid har det blossat upp en diskussion kring dagens betongkvaliteter och att det tar längre tid att torka ut betongen än tidigare. Mineraliska tillsatser såsom flygaska framhålls som en bidragande faktor.

Fukt118

Betong tillverkas genom att man blandar cement, ballast (sand, grus och sten), vatten och kemiska tillsatsmedel som ska ge betongen vissa egenskaper. Beständighet och hållfasthet är två viktiga egenskaper för betong. Egenskaperna bestäms till stor del av vattencementtalet, det vill säga förhållandet mellan vatten och cement, men även cementtyp och ballastens egenskaper spelar en stor roll.

Trycket på klimatanpassning är stort

Betong är ett byggmaterial som används vitt och brett över hela världen och trycket på anpassning till klimatkrav är stort. Därför arbetar betongbranschen aktivt med att utveckla en mer klimatanpassad betong.

En vanlig metod för att minska klimatpåverkan av energiförbrukning och koldioxidutsläpp är att vid tillverkningen minska mängden cement genom att blanda ut cementklinkern med någon typ av restmaterial. Cement produceras i cementugn och genererar en hel del koldioxid vid framtagandet. Flygaska däremot är restmaterial från koleldning i värmekraftverk och har därför ett mycket lägre koldioxidavtryck än cement. Genom att ersätta en del av cementet med flygaska kan man därför minska betongens totala koldioxidavtryck.

– Flygaska tillsätts framförallt av två anledningar, den gör att mängden koldioxid som bildas vid tillverkning minskar och den ger betongen bättre egenskaper nu när man i stor utsträckning gått över från naturgrus till krossballast som är kantig och egentligen inte optimal för betong, säger Stefan Sandelin, utvecklingschef på Cementa.

Betongen beter sig inte som tidigare

Flera svenska byggaktörer upplever att betongen inte uppträder som tidigare utan har fått en fördröjd uttorkningstid i många projekt och att de uttorkningsåtgärder som sätts in är verkningslösa. Det leder förstås till höga kostnader eftersom projekten försenas eller måste planeras om, exempelvis med en annan golvkonstruktion än den ursprungligen tänkta.

Forskare och betongleverantörer är överens om att inblandning av flygaska leder till en tätare porstruktur hos betongen. En finare malningsgrad på ingående klinker kan ha samma effekt. Det som fortfarande diskuteras är vilka konsekvenser detta ger. Fuktmätningar från RBK verkar uppvisa högre fuktnivåer och frågan är om uttorkningen tar längre tid eller fuktmätningsmetoderna måste uppdateras för att bättre passa den tätare betongen.

Viktigt är också att respektera de felmarginaler som anges vid en professionell fuktmätning och inte enbart titta på uppmätt värde. Felmarginalerna finns av en anledning och ska ta höjd för de osäkerheter som finns vid fältmätningen. Ett uppmätt värde på 85 procent RF kan bli närmare 90 procent efter justering. Erfarenheten från golvbranschen är att ett vanligt standardlim snabbt bryts ned om det utsätts för en RF över 90 procent i kombination med en "normal" betong med pH 12,5.

Lunds Tekniska Högskola, LTH, har ett verktyg kallat Torka S som ofta används för att prediktera tiden det kommer att ta för betongen att torka ut, givet vissa förutsättningar. Det pågår nu ett projekt för att vidareutveckla verktyget. Det benämns Produktionsplanering Betong och kommer att innehålla en fuktmodul liknande Torka S. Omfattande tester genomförs för att utreda betongens uttorkningsegenskaper, där framförallt fuktbidningsförmåga och fukttransportförmåga utreds. En enklare version av Produktionsplanering Betong planeras släppas till sommaren.

Är dagens RF-nivåer relevanta?

Dagens RF-nivåer för olika golvmaterial har också blivit föremål för diskussion och byggarna ställer sig frågan om nuvarande RF-gränser är relevanta. Man hänvisar till att inte bara betong utan även lim, golvavjämning och golvytmaterial har genomgått en utveckling över tid och att de nivåer vi har att förhålla oss till idag sattes för många år sedan. Det stämmer förvisso att de flesta av dagens RF-nivåer är anpassade till tidigare förhållanden och produkter. Golvbranschen hänvisar dock till den långa erfarenhet som finns, där dessa nivåer har fungerat. Om de ska frångås eller generellt höjas bör det noga utredas på förhand.

Den senaste justeringen som gjordes rörde trägolv och då ändrades rekommendationen från tidigare 95 procent RF till nuvarande 90 procent. Rekommendationen kom 2011 i samband med en reviderad utgåva av AMA Hus, Allmän material- och arbetsbeskrivning för husbyggnadsarbeten. En väsentlig anledning till sänkningen var att det vid nybyggnation uppstått flera fall av missfärgning på ekparkett till följd av en reaktion med ammoniakgas som hade sitt ursprung i betongen. Eftersom fukt spelar en avgörande roll för förekomsten av ammoniakemissioner ville man med de ändrade rekommendationerna minska den risken.

Ånggenomgångsmotstånd efterfrågas

Flera byggare efterfrågar fuktomfördelningsberäkningar för att utreda om fukten kommer att nå känsliga konstruktionsdelar. För att kunna göra dessa beräkningar efterfrågar man även ånggenomgångsmotstånd på olika typer av plastmattor och plastplattor. Man vill ha en lösning där materialen är "förlåtande" och släpper igenom eventuell kvarstående fukt som kommer från delar längre ned i konstruktionen. Golvbranschens leverantörer av plastgolv är dock överens om att behålla nuvarande RF-rekommendationer, med hänvisning till den långa erfarenhet som finns.

Golventreprenören hamnar i kläm

Flera av Golvbranschens entreprenörer upplever att de hamnar i kläm i fuktdiskussionerna. De ombeds komma med en lösning för att kunna lägga golv på underlag med en fuktnivå som överskrider rekommenderad nivå för ingående material. Naturligt nog vill inte entreprenören ta ansvar för att en sådan lösning håller i längden.

Golvbranschen: Dagens RF-nivåer gäller!

Golvbranschens aktörer vet att fukt, framförallt alkalisk frätande fukt, ofta är orsaken till olika problem som kan uppstå i golvkonstruktionen. Därför rekommenderas att man inte lägger golvmaterial på underlag som överskrider något av de ingående materialens fuktnivåkrav. Det finns en oro för bland annat vidhäftningsproblem, blåsbildning, missfärgningar och framförallt ohälsosamma emissioner i inomhusmiljön. Tillsvidare menar därför Golvbranschen att det är dagens RF-nivåer, som anges i AMA Hus och av leverantörerna, som gäller. Om nivåerna frångås eller om de ska ändras brett över hela branschen, bör detta noga utredas på förhand.

Jenny Adnerfall

Läs vidare i Golv till Tak 1/18 om vad olika branschföreträdare har att säga.

Error loading MacroEngine script (file: /GolvTillTak/GttRelatedMedia.cshtml)

Annonser