Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Hindrar återvinning?

Sedan årsskiftet gäller mycket stränga krav från både Byggvarubedömningen och Sunda Hus när det gäller ftalatinnehåll i golv. Det stora problemet med detta är att gränserna de satt blir ett hinder för återvinning. Vad vi behöver är en myndighet med perspektiv och balanserad syn, typ Livsmedelsverket, som tar över från konsulterna, tycker Lena Lundberg på IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige.

Hindrar 43955-0000241.JPGSedan årsskiftetkräver både Byggvarubedömningen och Sunda Hus en ftalathalt i golvmaterial på högst 0,1 procent. Annars får produkten etiketten Undviks. För att den ska klassas Rekommenderas ska halten vara så låg som 0,01 procent. Som en jämförelse kan nämnas att det hormonstörande ämnet sistosterol finns i liknande halter i trä.

Stort genomslag

Miljöbedömningsföretagens klassningar har stort genomslag, så i praktiken blir produkter som klassas Undviks förbjudna. Ftalater är ändå ämnen som är fullt tillåtna enligt både EUs och Sveriges regelverk, förutom att två av alla de 25 ftalater som finns är förbjudna att använda i leksaker som små barn stoppar i munnen. Och olika ftalater har mycket olika egenskaper.

Ftalater står dock på EUs kemikaliemyndighet REACH så kallade kandidatlista, det vill säga en lista över ämnen man avser att studera närmare, och det är den huvudsakliga orsaken till den stränga klassningen hos miljöbedömningsföretagen.

Gör återvinning omöjlig

Sedan decennier ligger i Sverige miljontals kvadratmeter med golv där halten av ftalater är 100 eller 200 gånger så hög som 0,1 procent. Många av dessa golv innehåller dessutom DEHP, en mjukgörare som bedöms vara bland de värsta i sammanhanget men som ändå används i medicinsk utrustning.

Många golvtillverkare arbetar aktivt för att av miljöskäl återvinna både använt material och fabriksspill så långt det är möjligt. De nya lågt satta gränserna för ftalater gör emellertid att återvinning av material från marknaden blir omöjlig under överskådlig tid. Här står klassningsgränser och resurshushållning i konflikt på ett sätt som många beklagar. Någon övergångstid eller dispens ges inte.

Miljöbedömningsföretagen är samstämmiga

Sunda Hus och Byggvarubedömningen har satt samma kriterier för rekommendation. Vilken skillnad är det då mellan de två? Vid samtal med Jonny Hellman på Byggvarubedömningen och Jane Wigren på Sunda Hus visar det sig att båda kan förstå frustrationen inom industrin när det kommer krav utöver EU-regler och svenska lag.

Båda motiverar de skärpta kraven med studier som stärker misstankarna mot ftalater. Båda hänvisar också till att kundkretsen efterfrågar hårda krav. När det gäller Byggvarubedömningen är kundkretsen också ägare, så de har i praktiken beställt vilka råd de vill ha. Skillnaderna beskriver Jonny Hellman och Jane Wigren mer som olika arbetssätt i företagen.

Byggvarubedömningen  har en styrka i att det är ledande byggare och fastighetsägare som äger företaget. Sunda Hus profilerar sig med långtgående serviceerbjudanden till kunderna, uppföljning och omprövning av bedömningarna. Båda anser sig ligga bra till med öppenhet och transparens ifråga om system, kriterier och bedömningar.

Ge byggbranschen ett livsmedelsverk!

Industrin vill emellertid inte att produkterna ska klassas och bedömas på ett sätt som inte har stöd i gällande lag och förordning. Lena Lundberg på IKEM, Innovations- och Kemiindustrierna i Sverige, säger att industrin ser de svenska rådgivarna och även EUs listning av produkter som störande handelshinder utan påvisad nytta för folkhälsan.

Hon tycker att Sverige skulle behöva en myndighet med perspektiv och kraft att ge balans när rädsla styr mer än förnuft. Ett exempel på en sådan myndighet är Livsmedelsverket. Den myndigheten har kunnat stå rak även i kraftiga känslostormar kring förpackningsmaterial, livsmedelstillsatser och bekämpningsmedel. Motsvarande expertmyndighet saknas för byggprodukter.

Magnus Rönnmark

Error loading MacroEngine script (file: /GolvTillTak/GttRelatedMedia.cshtml)

Annonser