Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Hur ska vi ha det med lärlingarna?

Att det är brist på golvläggare, i hela landet, är ett faktum. Det är också ett faktum att det är alltför få som väljer att gå golvläggarutbildning. Men även när det finns ungdomar som väljer att utbilda sig till golvläggare kan det uppstå problem. Som att få fram praktikplatser i tillräcklig omfattning. Hur ska det problemet lösas?

Bräckegymnasiet

Alexander och Apided som när bilden togs gick på Bräckegymnasiets golvläggarutbildning, i arbete på biografanläggningen Bergakungen i Göteborg. Foto: Nicklas Nuland

Golvbranschen har svårt att hitta kompetenta medarbetare. Samtidigt skriker gymnasieskolorna efter lärlingsplatser. Den här bilden är branschen överens om, liksom att det krävs ett tätare samarbete mellan bransch och skola. Men sedan går åsikterna isär. Ska staten gå in och betala mer? Eller är lösningen ett annat arbetstempo?

Som det är nu kan golvföretaget få max 18 750 kronor per elev och termin och ytterligare 5 000 kronor om den som är handledare gått Skolverkets webbaserade handledarutbildning.

Socialt ansvar och återväxt

– Staten behöver gå in och betala mer för att säkra återväxten. Företagen hinner inte med, det är tuffare villkor och kortare byggtider. När jag själv var golvläggare var vi alltid två på ett jobb. Nu ska en person hinna med samma arbetsuppgift. Det säger sig självt att man inte hinner vara pedagogisk. Gubbarna vill helt enkelt inte ha med sig lärlingar, det tar för mycket tid, och jag kan ju inte skicka en elev till någon som inte vill ha honom där, säger Mikael Hjortzén, yrkeslärare på Hermods som driver olika vuxenutbildningar.

Christer Rydén på Golvkompaniet i Göteborg har en helt annan uppfattning:

– Det spelar ingen roll om vi får noll eller 100 000 kronor för en lärling. Det är byggbranschens sociala ansvar och återväxt som är viktigt. Pengarna ger fel signal. De företag som låter Skolverkets peng bli ett skäl att ta emot lärlingar har ingen långsiktighet. Så fort pengarna är slut åker eleven ut. Man kan kanske få lite vinst på låga offerter om man låter någon gå före och städa eller täcka med papper, men det är inte rättvist mot lärlingen.

– När vi tar in en lärling är vårt syfte att få en ny framtida medarbetare, fortsätter Christer Rydén. På så sätt fyller vi på och får bra killar som passar in och stannar i företaget. Redan för 15 år sedan insåg vi att tempot på de jättestora nybyggena började bli orimligt högt. Prisbilden var pressad och gubbarna slets ut, så vi valde en annan väg. Nu jobbar vi med mindre och medelstora uppdrag inom renovering, reparation och löpande underhåll.

"Ser det som ett slags provanställning"

Peter Grönskog på Golvpojkarna i Göteborg menar att pengarna från Skolverket är en bra grej, men att det inte räcker för att få fler företag att ta sitt ansvar för återväxten:

– I grund och botten är lärlingssystemet mycket bra. Fler inom branschen borde inse hur viktigt det är att dra sitt strå till stacken. Vi är ett litet företag och kan bara ta en lärling åt gången, men vi ser det som ett slags provanställning där vi märker om personen passar in hos oss yrkesmässigt och socialt.

– Jag ska precis påbörja Skolverkets digitala handledarkurs. Tidspressen gör att det är svårt att vara pedagogisk ute på byggena, men vi försöker sätta lärlingen i praktiskt jobb så fort som möjligt och låta honom gå med olika golvläggare för att lära sig alla moment. En lärling behöver göra misstag för att lära sig. Problemet är väl att det inte finns utrymme för misstag idag.

"Vissa gör ett helt fantastiskt jobb"

Mikael Hjortzén behöver varje termin hitta mellan fem och tio lärlingsplatser för golvläggarutbildningen:

– Det är i princip omöjligt. Jag har personliga kontakter ute på golvföretagen, annars skulle det inte gå. Om jag skickar en elev som fungerar kan jag komma igen, annars blir det kalla handen. Det som håller mig kvar i jobbet är de elever som haft det struligt och motigt men som kommer till en arbetsplats där de passar in. Plötsligt blommar de upp och får ordning på sitt liv! Det är fantastiskt att se.

Bengt Bohm som är yrkeslärare på Bräckegymnasiet i Göteborg är inne på samma linje:

"Det krävs en by för att uppfostra ett barn." Det är så sant! Vi behöver företagen både för deras yrkesmässiga och sociala kompetens. För många elever är det ovärderligt att vara på en arbetsplats. Handledarna arbetar i linje med skolan och ställer krav på att komma i tid, att höra av sig om man är sjuk och att låta mobilen stanna i fickan. Vissa av golvföretagen gör ett helt fantastiskt jobb. Vi har exempel på killar som vänt från destruktiva mönster och nu har fasta jobb – eller till och med egna företag som själva tar emot lärlingar!

Marie Holhammar

Lärling faktaruta

Error loading MacroEngine script (file: /GolvTillTak/GttRelatedMedia.cshtml)

Annonser