Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Ny vändning i plastdebatten

Forskaren och professorn vid Sahlgrenska Akademin, Agnes Wold, vill att vi slutar tala om gift i samband med plast. Hon tar strid i frågan och har debatterat flitigt i pressen under hösten. Nu finns också vetenskapliga rapporter som ger starkt stöd åt hennes uppfattning.

Agnes

Larmen om hormonstörning från kemikalier i till exempel plast ifrågasätts kraftigt i två vetenskapliga arbeten. Risk för störning av könsorgan och fortplantning tycks inte finnas och i en av rapporterna beskrivs hormonstörningshotet som en "urban legend", en modern myt.

Detta är nytt material i en debatt som i högsta grad är intressant för golvbranschen. Under lång tid har branschen tvingats ta fram nya produkter för att möta en oro för påstått giftiga och hormonstörande ämnen.

Giftigt eller giftfritt?

Agnes Wold är inte rädd för debatt, när hon vet vad hon talar om. Nu går hon till angrepp mot en kampanj för vad som kallas Giftfri Förskola. Kampanjens namn antyder att förskolemiljön tidigare skulle ha varit giftig, vilket skrämmer människor i onödan och leder till tokiga beslut, menar Agnes Wold.

När man i Karlstads kommun beslutade att slänga leksaker och madrasser för miljontals kronor, skrev Agnes Wold i Nya Wermlands-Tidningen om hur befängt detta var. Alla ämnen är giftiga, även vanligt vatten, om vi får i oss mer än den dos vi tål. Självklart får inte barnen i sig giftiga mängder av kemikalier från sina plastleksaker. Agnes Wold pekar på hur obefogad rädsla kan leda till orimliga beslut med kostnader och oro till följd.

I senaste numret av tidskriften Fokus tar Agnes Wold upp frågan om hormonstörning under rubriken Kejsarens nya hormonkläder. Redan titeln antyder att beslutsfattarna inte har mycket täckning för sin ståndpunkt och att godtrogna blivit vilseförda. När det gäller giftighet och hormonpåverkan jämför hon bland annat med accepterade produkter som soja och trä. Dem tål vi ju bra fastän de kan innehålla ämnen som är väl så "giftiga" som dem Karlstads kommun slänger ut. Jämförelsen med trä är speciellt intressant för golvbranschen. Ingen av oss har väl blivit varnade för trägolv. Det ska heller inte behövas och då borde andra golv med mindre giftighet, hormonpåverkan och cancerrisk kunna accepteras.

Hormonstörande?

Under många år har vi anpassat produkter till listor över mer eller mindre hormonstörande effekt från tillsatser till plastgolv. Det har framförallt gällt mjukgörande ftalater. De har beskrivits som en risk förknippad med hälsoproblem. Missbildade könsorgan, försämrad spermieproduktion och fortplantningsstörningar har angivits som möjliga effekter av dessa ämnen. Det är inte märkligt att folk gärna tar avstånd från sådant.

Nu visar emellertid en vetenskaplig sammanställning av forskningsrapporter att det inte finns något sådant samband. Arbetet är en så kallad metaanalys, där man systematiskt går igenom och sammanställer flera forskares resultat till en samlad bild. Resultatet visar att det saknas samband mellan kemikaliepåverkan och fortplantningsproblem. Kanske ännu mer uppseendeväckande är att rapporten visar att de beskrivna problemen överhuvudtaget inte finns. Det är omfattande läsning som de fjorton författarna bjuder på men deras slutsatser ger grund för en spännande debatt, där inte bara Agnes Wolk borde agera. Rapporten heter Human Reproduction Update Advance Access och publicerades i september.

Om rapportens innehåll stämmer, så har vi lagt mycket stora resurser på att ta fram metoder för att lösa problem som inte finns.

En modern myt?

I vår moderna upplysta tid finns det väl ingen plats för myter eller rena sagor. Är det så?

Många med praktisk erfarenhet av plaster med till exempel ftalater har ställt sig frågor som: Är de så farliga? Varför ser vi inte skadade då? Varför kan vi tåla starkare hormonstörare, som soja eller öl? Varför skadas inte plastindustrins arbetare, som är hårt exponerade. Nu kommer det ett svar på dessa enkla frågor, i Endocrine disruption: Fact or urban legend? av Gerhard J Nohynek, Christopher J Borgert, Daniel Dietrich och Karl K Rozman.

Detta är en omfattande vetenskaplig sammanställning av frågorna kring hormonstörning. Författarnas slutsats är att effekten av kemikalier som ftalater kan man bortse från. Människan tål inverkan av många oerhört mycket starkare naturliga hormonpåverkande ämnen. I många asiatiska länder äter man till exempel soja i stor mängd utan att fertiliteten minskar. Många barn ustätts i moderlivet för p-piller innan modern insett att hon redan är gravid. Dessa barn tar inte skada trots att de i ett känsligt skede utsätts för stora mängder av ämnen som är miljontals gånger mer hormonpåverkande än de kemikalier som vi oroar oss för.

Cocktaileffekt, det vill säga starkare effekt när man utsätts för flera ämnen, avfärdas också i rapporten när det gäller hormoner. Likaså avfärdas tanken att låga doser i det avseendet skulle kunna vara farligare än höga. Carl Gustav Bornehag i Karlstad lär inte hålla med om detta.

Många, för att inte säga alla, argument från dem som oroat sig och oroat andra för hälsorisker med till exempel plastgolvens mjukgörare, reduceras hur som helst kraftigt av Agnes Wold och författarna till de nämnda vetenskapliga verken.

Magnus Rönnmark

Error loading MacroEngine script (file: /GolvTillTak/GttRelatedMedia.cshtml)

Annonser