Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Vilken hjälp ger BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus?

Det välrenommerade ingenjörs- och konsultföretaget ÅF har granskat till hur stor nytta BASTAs, Byggvarubedömningens och Sunda Hus bedömningar är för beställarna när det gäller att göra hållbara golvval. Resultaten finns i en rapport med titeln "Relevanta miljökrav vid upphandling av golv och golvprodukter".

En ansvarsfull beställare har mycket att tänka på. För inte så många år sedan räckte det bra om golvet man köpte var snyggt, hållbart, lättskött och inte för dyrt. Sedan fick man ansvar för miljön också. Golven skulle inte innehålla de värsta miljögifterna. Emissionerna skulle vara låga. Kemiska ämnen som man aldrig hört talas om ansågs skadliga och skulle undvikas.

Leverantörerna visade sina byggvarudeklarationer, men alla beställare har inte kunskap att värdera informationen och jämföra olika produkters betydelse för miljön. Till hjälp kom då konsulter som gav utlåtande om vilka byggvaror som kunde rekommenderas, accepteras eller borde undvikas. Med ett klartecken från en sådan konsult kunde man med gott samvete föreskriva golv och andra byggvaror. Då hade man som föreskrivare inte gjort något fel – men hade man därmed säkert gjort rätt? Frågan är aktuell i dagens samhälle där miljöansvar innebär mer än att produkterna inte är giftiga. Ansvar för hållbarhet i ett långsiktigt perspektiv är det som krävs idag. Kan vi ta det ansvaret?

Granskning av granskarna

De som idag utvärderar golv och andra byggvaror är främst BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus. Deras utlåtanden ligger till grund för stora och små affärsbeslut med betydande konsekvenser för morgondagens samhälle.

Golvbranschen ville veta hur väl granskarnas besked ger underlag för ansvarsfulla beslut för hållbarhet. Det välrenommerade konsultföretaget ÅF fick i uppdrag att undersöka saken. Deras rapport har i dagarna blivit klar och vi fick tillfälle att träffa två av de tre utredarna för en intervju om undersökningen och dess resultat. Sten Åke Barr och Markus Olofsgård möter oss på ÅF i Göteborg, berättar och förklarar sådant som inte är så självklart för en beställare av golv. Rapporten heter Relevanta miljökrav vid upphandling av golv och golvprodukter.

BASTA.jpg

Vad är hållbarhet?

I ett hållbart samhälle ska vi leva väl, låta andra i vår samtid leva väl och lämna efter oss en värld där kommande generationer kan leva lika väl som vi. Sten Åke Barr och Markus Olofsgård visar en triangel med tre förutsättningar för hållbarhet.

  • Ekologiskt ansvar, så att vi i samklang med naturen kan leva ett hälsosamt liv
  • Ekonomiskt ansvar, med tanke på klok användning av jordens resurser, fossila och förnybara
  • Socialt ansvar för hur levandsförhållanden för människor berörs av våra beslut

Jo, vi känner igen frågeställningarna. Om golvet är skadligt för hälsa eller miljö. Om det ger upphov till farligt avfall. Det är kända frågor från beställare och allmänhet. Mindre vanlig är frågan om produkterna förbrukar stora oersättliga resurser. Från klädbranschen känner vi igen frågan om socialt ansvar. Hur har folk det egentligen när de arbetar för att få fram våra produkter? Har de drägliga villkor när de jobbar i skogar, på plantager, i gruvor och fabriker, ofta långt från vår tillvaro och utom vårt synfält? När vi talar om hållbarhet måste alla tre faktorerna beaktas, annars kan man komma fram till beslut som inte blir de bästa.

Rapporten hänvisar till två standarder för hållbarhet: Global Reporting Initiative, GRI, och ISO 26000.

Fruktan, förmodan och fakta

En bedömning av hållbarheten hos en produkt kräver att man vet hur heltäckande tillgängliga fakta är. Finns det en beskrivning av produktens hela liv från råvaruutvinning till återvinning eller destruktion? Finns det uppgifter om skötselbehov och livslängd? Annars är det svårt att veta hur hållbar den vara man köpt är. Om man bara frågar vad en produkt består av – då är det allt man får veta.

I utredningen som ÅF gjort tar man inte ställning till kvaliteten på de fakta som bedömningarna baseras på. Även om det finns en debatt om hur välgrundade och relevanta vissa kriterier är, skulle det vara orimligt svårt att behandla den osäkerheten, anser Sten Åke och Markus.

I rapporten har de dock tagit med en beskrivning av en välkänd händelsekedja. Larmrapporter om möjliga risker leder till en situation där debattklimatet inte står i proportion till vetenskapligt grundad kunskap. Resultatet kan bli beslut grundade på fruktan snarare än fakta. I en sådan process är hållbarheten en av förlorarna.

De tre granskade produktbedömnarna

BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus är i många avseenden olika. De första två är organisationer utan vinstintresse, ägda av aktörer på bygg- och fastighetsmarknaden. Sund Hus i Linköpping är ett privatägt konsultföretag. Rapporten från ÅF visar bedömarnas olika profiler och vad deras respektive bedömningar omfattar.

BASTA

BASTA har som ambition att avgifta byggandet. Med gift menar man syntetiska kemikalier som är tillsatta till byggprodukter. Naturliga gifter eller naturliga hormonstörande ämnen intresserar man sig inte för. Inte heller för resurshushållning, återvinningsmöjligheter eller soldriven förnyelse. Socialt ansvar för produkterna är även det en faktor som inte ingår i BASTAs bedömningar.

Golv godkänns av BASTA om innehållet är godkänt. Varifrån innehållet kommer, hur det har kommit dit och vart det är på väg tar man ingen hänsyn till. På så vis kan man säga att BASTA bara ger en av tre aspekter på hållbarhet för golv.

Sunda Hus

I Sunda Hus bedömning tittar man i viss mån även på resursfrågor och livscykeln belyses något bättre. Fortfarande är det dock mest fokus på innehållet i produkten. Någon bedömning av socialt ansvar finns inte heller med i bedömningen från Sunda Hus. Någon fullständig hållbarhetsbedömning lämnas alltså inte till beställaren av golvprodukter.

Byggvarubedömningen

Enligt utredarna har Byggvarubedömningen ett något bredare fokus och tar med resursfrågor i sin bedömning samt tar i viss utsträckning även med sociala förhållanden. I kriterierna för slutlig poängsättning väger socialt ansvar emellertid mycket lätt, medan resursfrågor, hälsa och miljö får betydande vikt. Trots detta framstår Byggvarubedömningen som den bredast täckande bedömaren av hållbarhet hos golv.

Beställaren har kvar ansvaret

Hur ska en ansvarsfull beställare göra? Nyss kunde man ju bara hänvisa till klassning från någon av de tre rådgivarna. Nu får man veta att ingen av dem ger en heltäckande bild av hållbarheten och det är den som gäller.

Sten Åke och Markus förstår problemet. Frågan är ganska svår för de flesta beställare och många vill bara inte göra fel. Att göra rätt är inte lika viktigt. Det blir inte lättare av att ett hållbart golv inte är detsamma i alla lokaler. Kravprofilen för en operationssal är inte densamma som för ett klassrum. Olika beställare kan också ha olika krav på vad som anses hållbart med tanke på hur byggnader ska användas och skötas. I standarden 26000 för hållbarhet finns en checklista som kan vara till hjälp för att "erbjuda konsumenter produkter, som beaktat i hela livscykeln är socialt och miljömässigt fördelaktiga och som minskar skadlig påverkan på samhälle och miljö".

En viss vägledning får man av BASTA, Byggvarubedömningen och Sunda Hus, men inte allt som krävs för att välja golv med ansvar för hållbarheten. Samtalet med Sten Åke Barr och Markus Olofsgård ger det kvarstående intrycket att den stora kunskapsluckan vid val av hållbara golv ligger inom området socialt ansvar. Här behöver man mer kunskap och kontroll för att fatta rätt beslut, och beslutet ligger hos beställaren.

Magnus Rönnmark

Error loading MacroEngine script (file: /GolvTillTak/GttRelatedMedia.cshtml)

Annonser