Det är inte alltid lätt att komma in med det material golvläggarna behöver på en byggarbetsplats. Det vet Jonas Forsberg som i tolv år kört Olle Lind Golvs stora lastbil med sådana transporter. Olle Lind Golv har egen distribution till arbetsplatserna som sysselsätter fyra chaufförer plus en man på lagret.
– Jag kör ut och tar in materialet åt golvläggarna, berättar Jonas. Oftast blir det två turer per dag. Med parkett, textilgolv, spackel, linoleum, plast- och gummigolv.
Att byggarbetsplatser där det pågår renovering är lite besvärligare när man ska ta sig fram och in med materialet än nybyggen är kanske inte så konstigt. Men det är också skillnad mellan olika byggare, berättar Jonas:
– Utifrån vilken byggare det är kan man på förhand veta hur bra eller dåligt ordnad arbetsplatsen är. JM är till exempel ordningsamma och angelägna om att allt ska fungera för underentreprenörerna. Är det ett JM-bygge vet man att det är rent och att det är lätta intag. På en del andra byggen kan man ha glömt att tänka på intagen, de kan rent av vara farliga. Det beror sannolikt på att man har billig arbetskraft från olika håll och att ingen riktigt har koll på helheten.
Ofta när Jonas kommer till en byggarbetsplats måste han gå ur bilen och flytta på saker för att kunna komma fram till huset dit materialet ska.
– Det kan till exempel stå en pall med betong precis där man ska runt till en bygghiss, förklarar han. Det är vardagsmat – man får armbåga sig fram på ett snällt sätt.
Men ibland är det helt omöjligt att komma fram med leveransen. Jonas berättar om ett fall där man grävt upp runt hela huset, så att det inte gick att komma åt det på något sätt.
– Jag fick köra därifrån och återkomma nästa morgon, säger han.
När man väl tagit sig fram till huset borde väl de stora problemen vara avklarade? Men så är det inte. En bygghiss är ett bra transporthjälpmedel. Men när golvmaterialleveransen kommer är bygghissen ofta redan nermonterad – bygghissar kostar både hyra för själva hissen och markhyra för platsen där den står.
– En pall med trägolv väger kring ett och ett halvt ton, säger Jonas. Vi kan kanske använda de nyinstallerade inomhushissarna för att få upp materialet men då måste vi vara mycket försiktiga och ofta vill byggaren inte att vi använder dem heller. Då måste vi krana upp grejorna och ta in dem genom ett fönster eller en balkongdörr.
Att få in materialet den vägen är inte heller alltid så lätt. Det är inte ovanligt att ställningar är satta så snävt att det inte går att öppna dörrar eller fönster. Och det kan finnas nivåskillnader och kanter höga som trottoarkanter. Då är det svårt att få in sådant som är för tungt att bära. Vilket materialet ofta är.
– Vi har alltid plywood med oss så att vi kan bygga ramper själva, säger Jonas. Men en ramp genom ett fönster högt upp kan ändå bli farligt. Det kan hända att man stjälper en mattrulle över sig. Eller över någon annan. Och de väger ofta kring 200 kilo.
– Man vänjer sig, fortsätter han. Och man försöker. Och lyckas alltid på något sätt få in leveransen i huset. Men visst skulle man önska sig säkrare transportvägar.
Ett annat välkänt problem är att olika underentreprenörer "går på varandra" på bygget. Tidplanen är så pressad från början att de näst intill måste jobba på samma ytor samtidigt.
– Det har hänt att ett annat företag hållit på att lägga klinker när jag kommit och ska lasta in, berättar Jonas. Och att ytan varit avspärrad eftersom de ännu inte fogat. Då har jag någon gång lagt plyfaskivor på klinkergolvet och kört in vårt material. Det är på håret hela tiden. Och det måste till lite rävspel för att få in grejorna.
– Har det blivit sämre eller har det blivit bättre under de tolv år du jobbat med transporter till byggarbetsplatser?
– Både och. Bygghissarna har blvit klart bättre under den tiden. Men platscheferna har ofta blivit sämre. Idag kommer de ofta direkt från skolan och har ingen egen praktisk byggerfarenhet. Det gör ibland att de missar att tänka på en del saker – och det kan vara farligt.
– Man skulle lätt kunna skapa säkrare transportvägar på många håll, avslutar Jonas. Och varför kan vi inte få ta upp materialet medan bygghissen finns kvar även om inte golvläggningen ska starta just då?
Elisabeth Sedig
När Folkhälsomyndigheten skulle besluta om nya allmänna råd för städning i skolor och förskolor skickade man ut förslaget på remiss. Golvbranschen fanns dock inte med bland remissinstanserna. I de nya allmänna råden står det bland annat att textila golv bör undvikas.
Publicerad: 2014-11-03
» Läs hela artikeln om Folkhälsomyndigheten har inte hängt med?
Uppdaterad 2019-03-08