"De kräver lite extra kärlek"

Att lägga akustikgolv kräver mer av golvläggaren. det gäller främst vid svetsning och uppvik men även temperaturen på byggplatsen finns det extra stor anledning att hålla koll på.

Det sägs att det är mer besvärligt att lägga akustikgolv än "vanliga" golv. Och det stämmer, de kräver mer av golvläggaren. Dels vid svetsningen eftersom man inte ska svetsa i baksidesskummet och därför måste ha större precision. Dels när man ska göra de uppvik som många beställare vill ha, och då glasfiberbäraren som finns i många akustikgolv kan ställa till det.

Kräver större noggrannhet vid svetsningen

Vi har talat med Mikael Taberman och Robert Andersson, golvtekniker på Forbo Flooring respektive Tarkett. De är rörande eniga om att akustikgolv kräver större noggrannhet vid svetsningen.

– Felmarginalen är mindre, förklarar Mikael Taberman, svetstråden ska ju bara foga samman ytskiktet och det är ofta så tunt som 0,7 millimeter.

Det här poängteras också i Golvbranschens nyligen uppdaterade svetsråd, där man kan läsa: "... observera att stegljudsdämpande produkter inte ska spåras till 3/4 av mattans tjocklek, utan dessa spåras endast genom mattans slitskikt ...".

Förutsättningar för att klara svetsningen bra måste skapas redan vid läggningen. När det gäller akustikgolv ska man lägga våderna tätt mot varandra. Och sedan som sagt inte skära för djupt med snigeln.

– Gör man en för bred glipa mellan våderna, så faller ju svetstråden ner i den, säger Mikael. Och då blir det inte ytskiktet den fogar samman.

– Ja, akustikgolv kräver lite extra kärlek, bekräftar Robert Andersson. Det kan bli svaga skarvar om man gör fel. De flesta frågor vi får när det gäller akustikgolv handlar om svetsar som spricker.

Även vid uppvik krävs extra noggranhet

Uppvik är ett annat moment som kräver noggrannhet. Glasfiberbäraren som finns i många akustikgolv adderar ännu en svårighet. Och många beställare vill ha uppvik just i lokaler där man ofta också vill lägga in akustikgolv.

– Många tror att man inte kan göra uppvik med akustikgolv, säger Mikael, men det kan man. Det finns emellertid en risk att glasfibern knäcks om man inte hanterar mattan på rätt sätt när man gör uppvik.

– En akustikmatta följer inte väggarna lika lätt, förklarar Robert, så man måste vara mer noga. Men det är inga stora problem.

– Det kan vara svårt vid ytterhörn och där det kanske är rör och annat i vägen, tillägger Mikael. Det kräver mer av golvläggaren, att man tänker på vad man gör helt enkelt. Vid ytterhörn brukar vi rekommendera att man skär bort lite av baksidesskummet för att underlätta.

Temperaturen är det också mer känsligt med

Även om man lägger ett akustikgolv med all den noggrannhet som rekommenderas kan man få problem – om temperaturen är alldeles för låg. Det fick Tarkett och BL-Interiör erfara när det lades linoleum med akustikbaksida på en skola i Umeå.

– Det var ett stort bygge och när vi täckte av till besiktningen såg vi att några skarvar börjat släppa, berättar Frank Ernstsson, arbetsledare på BL-Interiör i Umeå. När vi skulle åtgärda dem såg vi att i princip alla börjat släppa. Vi försökte med allt, vi kantskar, vi fräste djupare, men problemen fanns ändå kvar. Då fick vi väldigt god hjälp av Tarkett att utreda vad orsaken var.

– Mattan sväller normalt av fukten när man limmar, säger Robert, och sedan krymper den till ursprunglig storlek inom ett dygn. Men det förutsätter att man har 18–20 grader i rummet och även som yttemperatur på underlaget.

I det här fallet var det bara elva grader på golvet och Tarketts tester som gjordes med anledning av problemen på skolan visade att det vid den temperaturen tog en hel vecka innan limmet torkat och mattan återgått till ursprunglig storlek. Problemen berodde alltså på en fördröjning på grund av den låga temperaturen.

– Vi har aldrig sett det här problemet med vanlig linoleum, konstaterar Frank Ernstsson. Den andas ju men foamen släpper nog inte igenom luft på samma sätt, så därför verkar det som om limmet ligger kvar längre och är blött under en akustikmatta än under en vanlig.

– Nu har vi gjort om flera mil skarvar, fortsätter han. Men det är ju omöjligt att ha 18–20 grader på ett bygge, så i fortsättningen måste vi vänta tills det fungerar att svetsa och förklara varför för beställaren.

Tarkett skriver också i sin rapport med anledning av problemen på skolan i Umeå, att för varje grad under 18 behöver svetsningen senareläggas med ett dygn. Men även hög luftfuktighet, årstidsbunden eller kanske orsakad av att målning eller flytspackling pågår i närheten, påverkar. För varje tiotal som RF-värdet överskrider 50 procent med, måste man också senarelägga svetsningen ett dygn. 70 procent RF ger alltså behov av två dygns senareläggning.

Elisabeth Sedig

 

---

Läs också: