Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 165 kronor

Ljud, oljud och utveckling

Ljudmiljön runt omkring oss får mer och mer uppmärksamhet och är ständigt aktuell, inte bara i och med att vi bor allt tätare inne i städerna utan även i normalfallen då vi bygger om och bygger nytt. Enligt Boverket ska uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att de som vistas i byggnaden inte störs, men vad räknas som störande och hur gör man?

Ljud 14380789.jpg

Olika standarder för bostäder och lokaler

Olika standarder för ljud gäller för bostäder och lokaler. I båda fallen finns ljudklasserna A, B, C och D definierade, med ljudklass A som den med hårdast krav.

Vid nybyggnad av bostäder är ljudklass C, som tillåter stegljud på upp till 56 decibel, ett minimikrav som ska garantera en behaglig ljudmiljö för minst 80 procent av de boende.

När det gäller kontor finns det ytterligare en typ av ljud att ta hänsyn till, nämligen trumljud. Skillnaden mellan trum- och stegljud är att stegljud är ljud från angränsande utrymmen medan trumljud uppstår i det rum man befinner sig, ett exempel är öppna kontorslandskap med flera arbetsplatser.

En logaritmisk skala

Ljudstyrka mäts i decibel, ett logaritmiskt mått. Det innebär att ökningen inte upplevs som lika stor mellan varje steg utan att en ökning med 8-10 decibel av örat upplevs som en fördubbling av ljudstyrkan. Vi upplever alltså till exempel att det låter dubbelt så mycket i en lägenhet med ljudklass C som i en lägenhet med ljudklass A även om det bara skiljer åtta decibel mellan ljudklasserna.

 Hur mäter man ljud?

För att ta reda på hur ljudbilden i en lokal ser ut, både vad gäller steg- och trumljud, mäter man med en så kallad hammarapparat som slår på bjälklaget på ett visst sätt. För att mäta stegljud placerar man apparaten i ett angränsande rum och för att mäta trumljud placerar man apparaten i samma rum.

Hammarapparaten används även för att mäta stegljudsförbättring. Då mäter man istället skillnaden i decibel då en apparat på våningen ovanför slår på en standardiserad betongskiva samt ljudet då den slår på samma betongskiva men med önskad golvbeläggning.

Ljudmiljön och framtiden

Allt oönskat ljud kallas buller och på senare år har buller blivit en stor arbetsmiljöfråga. Byggnader och installationer ska enligt Boverket utformas så att uppkomsten av störande ljud från installationer, från angränsande utrymmen samt utifrån dämpas. Vad gäller bostäder är det särskilt viktigt i rum för sömn och vila medan det på kontor som sagt är en viktig arbetsmiljöfråga. Hur kan man då jobba för bättre ljudmiljöer och vad händer på området?

Då buller kan leda till ohälsa och i och med det även stora kostnader har frågan successivt fått mer och mer uppmärksamhet. Det som i första hand görs på området idag är att man försöker att välja golvkonstruktioner och -material som begränsar uppkomst av både trum- och stegljud.

Men alla ljud uppstår inte i husen utan en hel del uppstår även utanför för att sedan ta sig in, ett problem som växer i och med ökad förtätning av våra städer. Att det är ett område som uppmärksammas mer och mer bevisas inte minst av att Chalmers Tekniska Högskola i år rekryterar studenter till en europeisk forskarskola för urban ljudplanering. Så ljud och buller lär vi få höra mer om i framtiden.

Johanna Sedig

 

Boverkets ljudstandarder

  • Bostäder: SS 25267
  • Lokaler: SS 25268

Högsta tillåtna värden för bostäder i respektiv ljudklass

  • Klass A: 48 dB
  • Klass B: 52 dB
  • Klass C: 56 dB
  • Klass D: 60 dB

 

Steljud är ljud som uppstår i angränsande rum.

Trumljud är ljud som uppstår i samma rum.


Läs också:

Kartonggipsen kommer tillbaka starkt

Våtrumsväggar har under flera år varit en infekterad fråga med diskussioner om framförallt kartonggipsens vara eller inte vara. Men det finns även andra aspekter att ta hänsyn till vid val av väggskivor till våtrum.

Publicerad: 2013-08-29

» Läs hela artikeln om Kartonggipsen kommer tillbaka starkt