Den 1 januari 2016 träder lagen ikraft om att det ska föras personalliggare på byggarbetsplatser. Motsvarande krav har tidigare funnits för restauranger, frisörer och tvätterier. Och nu alltså även för byggbranschen, fast med skillnaden att här måste personalliggarna vara elektroniska.
I personalliggaren ska finnas uppgifter om
Skatteverket ska sedan kunna komma ut på oanmäld kontroll och se till att alla som befinner sig i arbete på byggarbetsplatsen också är registrerade i personalliggaren. Därför måste alltid personalliggaren vara tillgänglig för Skatteverket när de eventuellt dyker upp. Syftet är att motverka svartarbete och Sveriges Byggindustrier, BI, är mycket positiva till den nya lagen:
– Att Skatteverket nu får muskler att göra oanmälda kontrollbesök ute i verkligheten kommer att ha en avskräckande effekt genom att risken för upptäckt blir påtaglig för de oseriösa aktörerna. Lampan har tänts och det svarta mörker de tidigare har kunna gömma sig i har förbytts i vitt ljus och synlighet, säger BIs utvecklingschef Peter Löfgren.
Det är byggherrens ansvar att se till att det finns en personalliggare, och att tillhandahålla en sådan åt entreprenörerna. Det kan till exempel innebära att byggherren monterar upp elektroniska läsare där de som arbetar på byggarbetsplatsen kan registrera sig, eller distribuerar en mobilapp med samma funktion.
Byggherren kan emellertid lämna det ansvaret vidare till sin huvudentreprenör, men inte längre ner i entreprenörskedjan än så.
Det fins också ett par undantag, då personalliggare inte behöver finnas. Det ena är när projektet totalt ligger under fyra prisbasbelopp, vilket för närvarande innebär 178 000 kronor, och det andra är när det gäller konsumentjobb, det vill säga när byggherren är en privatperson som bygger för egen räkning.
Det är alltså byggherrens ansvar att se till att det finns en personalliggare att registrera sig i. Det ska varje person som arbetar på byggarbetsplatsen göra, vid arbetspassets början och slut. Fast de som bara levererar och lossar material behöver inte registrera sig.
När Skatteverket kommer ut på kontroll kan de begära att den som arbetar på bygget eller antas göra det ska legitimera sig och de har även rätt att fråga om anställningsförhållanden. De lämnade uppgifterna kontrolleras sedan mot dagens aktuella uppgifter i personalliggaren, som ska vara direkt tillgänglig för Skatteverket vid besöket. I och med att byggherren ska kunna visa upp den samlade personalliggaren för Skatteverket så måste byggherren ha direktansluten elektronisk tillgång till uppgifterna i de olika underpersonalliggare som förs på byggarbetsplatsen. Det är alltså inte först när byggherren begär det han ska få tillgång till de olika personalliggarna.
Om Skatteverket när man gör en kontroll upptäcker att allt inte fungerar som det ska, kan man ta ut "kontrollavgifter". För golventreprenören innebär det att han får betala 2 000 kronor för varje person i hans personal som befinner sig på byggarbetsplatsen utan att vara registrerad. Samt 10 000 kronor om delliggaren är bristfällig eller inte bevarats enligt reglerna.
För att Skatteverket ska kunna hålla ordning på alla byggarbetsplatser införs med den nya lagen också ett krav på byggherrar att anmäla alla nya byggarbetsplatser till Skatteverket.
Skatteverket kräver vidare att personalliggaren ska sparas i två år efter räkenskapsåret. Och för det har även golventreprenören ansvar att se till att det görs, för sin "delliggare". Vem som i praktiken sparar informationen lägger sig inte Skatteverket i, bara det görs av någon.
Syftet är som sagt att motverka svartarbete. som en jämförelse kan nämnas att året efter att motsvarande regler infördes i restaurangbranschen ökade de redovisade lönerna med en miljard kronor, vilket motsvarar 4 000 nya "vita" heltidsjobb.
– Det blir mycket kontroller, säger Conny Svensson, projektledare på Skatteverket. Vi har stora förväntningar på oss att vara synliga.
Regelverket för personalliggare inom byggbranschen finns i Skatteförfarandelagen, 2011:1244, Skatteförfarandeförordningen, 2011:1261, samt i Skatteverkets föreskrifter SKVFS 2015:6 och SKVFS 2015:7.
Elisabeth Sedig
Att rör sitter för tätt är ett vanligt gissel i våtrum. Eller att de kommer ut på fel ställen. När golvläggaren kommer till arbetsstället är det dock inte så mycket han kan göra för att ändra förutsättningarna. Fast hade GVK-förutsättningarna följts hade jobbet varit lekande lätt att utföra.
Publicerad: 2015-08-22
Uppdaterad 2019-03-08