Kan vi lita på tätskiktsfolierna? Nyligen har vi kunnat läsa en testrapport från SP, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut, som gör att frågan måste ställas: Rapport 2014:45 Funktionsprovning av tätskiktssystem av folietyp för våtutrymmen. Här redovisar SP provningar av 20 av marknadens system för tätskiktsfolier, som man gjort på uppdrag av Länsförsäkringar. Av dessa 20 läckte 17 mer eller mindre medan endast tre klarade provningen utan anmärkning.
Vad är bakgrunden till ett så skrämmande resultat? Varför gör man en sådan undersökning? Hur ska branschen reagera på SPs rapport?
Efter den uppslitande striden kring de rollade tätskikten och deras ofta bristfälliga ångtäthet behövde marknaden ett annat alternativ till de robusta och säkra PVC-mattorna på golv och vägg. Som tätskikt under keramik hade mycket tunnare folier av polyolefinmaterial tillräcklig ångtäthet och introducerades med olika system för limning och fogning. Systemen fick snabbt spridning på marknaden med godkännande från Byggkeramikrådet och kom upp på godkännandelistan från GVK.
Det finns idag gott om våtrum med folietätning under keramiken och med upp till 5–7 år på nacken. Kan vi lita på dem? Det var den frågan Peter Bratt på Länsförsäkringar ville ha svar på när han beställde undersökningen från SP.
Efter drygt fem år av frekvent folieanvändning utan stora skadeproblem blir resultatet från SP en oväntad kalldusch.
– Fem år är inte en lång tid i det här sammanhanget, säger Peter Bratt. De små läckagen i tätskikt leder inte till fuktskador förrän efter längre tid.
Tanken att 17 av 20 foliesystem skull ge läckage framstår för tillverkarna som orimlig. Bland de provade systemen finns både sådana som limmas med självhärdande lim och sådana som limmas med torkande lim. Nyligen har Byggkeramikrådet emellertid valt att ändra sin branschstandard så att enbart självhärdande lim är godkända.
Många av de provade tätningssystemen är mycket lika varandra, några är helt identiska. Varför blir resultaten ändå olika? Hur har SP testat egentligen? Där har vi några frågor till.
Det är för branschen välkända namn som står bakom provningen av tätskikten. Ulf Antonsson och Ingemar Samuelson minns vi från diskussionen kring rollade tätskikt och gipsskivor. De beskriver hur provningen går till: Provningen sker i spånskiveboxar som innehåller många av de svårare partierna för montering. Här finns tre olika sorters golvbrunnar, rörgenomföringar och ytterhörn, så att installationen blir representativ. Installationen görs enligt anvisning med föreskrivna lim, fogmassor och så vidare. För torktider följs också anvisningarna.
Därefter är det dags för själva provningen. Folieinstallationerna utsätts för vatten, varmt och kallt. Det släpps en 30 kilo tung sandsäck på kritiska delar av konstruktionen och det hela står under vatten i sju dygn.
Till sist river man bort hela tätskiktet och kontrollerar om spånskivan på något ställe blivit påverkad av läckande vatten. För varje produkt kontrolleras 18 olika positioner under skiktet. Flera produkter visade läckage på alla 18 ställena, medan några bara hade ett eller ett fåtal läckage. För tre produkter av 20 var det tätt. Bara tre av 20!
De 20 testade produkterna står inte med produktnamn och leverantör i SPS rapport men leverantörerna har tillgång till sina egna resultat. Ardex, som är en betydande leverantör, har givit uttryck för stark kritik mot hur deras system provats.
– SP har inte använt rätt komponenter vid provningen och resultatet har då ingenting med våra produkter att göra, säger Björn Hellman på Ardex. Med vilken rätt kan SP byta ut delar av vårt system mot andra och påstå att man testat Ardex?
Det är inte klart om fler leverantörer har liknande synpunkter.
En del av SPs provning är att riva ut folien vid alla prov, även om inget läckage syns uppifrån.
– Det är rätt sätt att prova för att upptäcka de små läckor som skulle kunna ge fuktskador om flera år, säger Peter Bratt.
Hos Länsförsäkringar följer man noga utvecklingen mot allt bättre säkerhet mot vattenskador. Det är fortfarande rörsystem och utrustning som är den avgjort vanligaste orsaken till skador. Men även om golv och väggkonstruktioner bara står för en fjärdedel av antalet skador ser man det som viktigt att utveckla säkerheten för tätskikt bakom våtrumskeramik.
– Avsikten från Länsförsäkringar är att förstärka kvalitetsarbetet för de relativt nya foliesystemen, säger Peter Bratt. Försäkringsbolagen ser foliesystemen som värdefulla eftersom de är reparerbara. Liksom när man använder PVC-mattor kan man reparera mindre skador utan att behöva totalrenovera hela ytan med orimligt stora kostnader. Så syftet är inte alls att sätta någon spik i kistan för foliesystemen utan bara att engagera leverantörer och entreprenörer till utveckling av tillförlitligt fungerande system av reparerbara tätskikt. PVC-mattorna ska inte vara det enda valet.
När striden var som hetast om rollade tätskikt och känsliga skivor hotade försäkringsbranschen att bara rekommendera murväggar i våtrum. Något sådant handlar det inte alls om nu, försäkrar Peter Bratt.
– Det är bra med utvärderingar så länge man har en tydlig och öppen dialog med leverantörerna och gör testerna på ett korrekt sätt i förhållande till fastställda krav, säger Thomas Svensson som är ordförande för GVK. GVK jobbar hela tiden med att förbättra och det finns kvalitetsdokument som entreprenörerna använder sig av vid arbeten i våta utrymmen. Allt detta registreras centralt vilket ger möjlighet att få fram statistik som man följer upp. Dessutom har GVK kontinuerliga utbildningar för att alla GVK-auktoriserade företag ska vara uppdaterade på det senaste inom branschen.
Peter Bratt reflekterar över att skadeutfallet för gör-det-självare är så pass gott:
– Säkert kan de lägga mycket mer tid på sitt privata projekt och på så vis kompensera för mindre yrkesvana. En risk finns dock i handeln. Det visade sig vid upphandling för projektet att butiken utan vidare sålde komponenter från olika system till samma installation. Där kan man råka illa ut både tekniskt och när det gäller ansvaret för helheten.
– Det är svårt att få en total överblick över kvaliteten på amatörernas arbete, fortsätter Peter Bratt. Men med hänsyn till konsekvenserna av kvalitetsbrister kan vi mycket väl tänka oss krav på behörighet liknande vad som gäller för elektriska installationsarbeten.
Bland det svåraste att sia om är framtiden. För den närmaste framtiden kan vi nog ändå vara ganska säkra på att det blir en livlig debatt mellan Ardex och kanske fler leverantörer å ena sidan och SP och Länsförsäkringar å den andra. En aktiv insats från många leverantörer för att skapa tydligare instruktioner och enklare kompletta foliesystem ligger säkert också nära. Samtidigt kommer säkert nya material, lim och komponenter att utvecklas för att ge säkrare funktion.
På några års sikt kommer skadestatistiken att visa om SPs undersökning verkligen beskriver standarden på dagens tätskiktssystem. Fuktskador på 85 procent av installationerna skulle inte passera utan att det märks. Blir det så kommer debatten att nå marknad och allmänhet med ny kraft.
Längre fram, om 25–30 är, kommer det också att visa sig om SPs mätning av foliernas åldringsbeständighet har betydelse för funktionen. I rapporten berättas nämligen att folierna skulle vara oväntat känsliga för oxidation och nedbrytning. Detta behöver studeras närmare.
I sammanhanget kan det vara värt att minnas att när frågan om plastmattornas långtidsbeständighet mot alkalisk fukt var aktuell, visade en branschgemensam test att deras täthet skulle bestå i många hundra år. En motsvarande test av foliesystemen skulle kunna ge trygghet.
Det gäller det viktigaste rummet i vår bostad. Det är också det dyraste rummet, vilket försäkringsbranschen betonar. Men en fuktskada gäller inte bara pengar, här står även trivsel och hälsa på spel.
Magnus Rönnmark
Det är en ständigt aktuell fråga på byggarbetsplatser. Annat material står ivägen. Bygghissen har monterats ner. Byggställningar gör att man inte kan öppna fönster eller dörrar där man ska lasta in. Och så vidare. Jonas Forsberg har stött på många problem under de år han arbetat med att köra ut material till golvläggare och lasta in det på byggarbetsplatser.
Publicerad: 2014-12-11
Uppdaterad 2019-03-07