Akustik för plattsättare

Behöver vi verkligen titta på akustik speciellt för plattsättare? Svaret är ja, för vid plattsättning kan minsta avvikelse från monteringsanvisningarna få stora konsekvenser. För ljudmiljön. Och för ekonomin. Det senare eftersom avstegen i värsta fall kan leda till att hela jobbet måste göras om. Då är det nästa alltid fixet som är boven i dramat.

 

– Bomljud förekommer nästan alltid om jag besiktigar ett stort projekt med 50–100 lägenheter, säger GVK-kontrollanten Mikael Forslund. Till exempel vid golvbrunnen, men där går det ofta att rädda utan att riva. Man kan byta ut några plattor eller göra små hål i fogen och injicera vätska med en spruta.

 

Branschen är helt överens – vid plattsättning är det A och O att följa leverantörens monteringsanvisningar. Minsta avsteg innebär stor risk för akustikproblem som bomljud, luftfickor eller ljudbryggor där ljudet kan "rymma". Marginalerna är små och i värsta fall kan ett stort plattsättningsjobb behöva göras om från grunden.

– Gör rätt, så blir det inte fel.

Det är det korta koncisa rådet från Björn Hellman, produktchef och tekniker på Ardex samt ledamot i GABY, Golvbranschens Arbetsgrupp för Byggkeramik. GABY är ett samarbetsforum för leverantörer och entreprenörer där man utarbetar rekommendationer för våtrumsarbeten med keramiska material samt skötselråd och bedömningsgrunder.

– Monteringsanvisningar ska följas till punkt och pricka, säger han. Man ber om problem om man inte har förståelse för hur viktigt det är.

Stora konsekvenser av varje litet avsteg

Byggnadsakustik är ett extremt komplicerat område. De labbtester som görs för att beräkna dämpning sker under idealiska förhållanden med en viss tjocklek på betongbjälklaget. Om sedan bjälklaget i verkligheten har annan tjocklek än vid testet förändras dämpningen.

– Man kan inte byta ut eller ta bort produkter i ett akustiksystem. Ett exempel är den skumlist som ska monteras mot väggen för att hindra ljud från att överföras till den bakomliggande konstruktionen. En del struntar i skumlisten för att spara in lite pengar eller för att den tar lite extra tid att montera. Den typen av genvägar ska man absolut undvika, det kan få stora konsekvenser!

När plattsättningen är klar kan arkitekten eller byggaren ställa krav på en fältmätning som kontroll av att den föreskrivna dämpningen uppnåtts.

– Om då plattsättaren inte följt leverantörens anvisningar minutiöst får man inte den beställda, utlovade dämpningen, säger Björn Hellman. Det kan bli fråga om reklamation – och i värsta fall får hela jobbet göras om.

Supernoga med fixet

Vilka akustikproblem kan då uppstå i samband med plattsättning?

Fixet är nästan alltid boven i dramat. Om det används felaktigt eller om monteringen brister blir ljudmiljön dålig. Vanliga problem och orsaker är:

• Bomljud och ihåliga plattor. Om det inte är tillräckligt med fix under hela plattan, eller om plattan inte är ordentligt tryckt mot fixet, uppstår ihåligheter. De kan skapa "bomljud", ekande eller dunkande ljud när man går på plattorna. Sådana ljud färdas lätt genom luftfickor och förstärks då.
• Luftfickor och ojämnheter. Vid ojämn applicering av fix eller felaktig teknik, till exempel om fixet hunnit torka innan plattan sätts på plats, blir det inte full täckning mot plattan. Luftfickor kan bildas, vilket bidrar till ljudreflektion som skapar en hårdare och mer ekande ljudmiljö.
• Felaktig montering mot väggar och hörn. Om fixet tränger ned till underlaget i skarvar eller in mot intilliggande konstruktioner riskerar man att skapa ljudbryggor, där ljudet kan "rymma" så att man får störande akustiska effekter.
• Ingen stegljudsdämpning. I plattsatta miljöer, särskilt när plattsättningen gjorts på betong, krävs ofta akustikmatta eller akustikmembran för att dämpa stegljud. Utan matta reflekteras ljudet effektivt. En korrekt monterad akustikmatta bryter ljudbryggan mellan golv och underliggande konstruktion och förhindrar ljudspridning.

Vanligt med bomljud

Hur vanligt är det egentligen med akustikproblem i samband med plattsättning?

– Mitt jobb som besiktningsman innebär ju till stor del att leta fel och brister som utgör avvikelser från avtal och branschregler, men visst stöter vi på problem med oönskade ljud, säger Mikael Forslund, besiktningsman SBR på företaget Tibi Stockholm som arbetar med byggprojektering och besiktningar. Han är även GVK-kontrollant i Stockholms län och certifierad besiktningsman enligt Kiwa.

– Om jag besiktigar ett stort projekt med 50–100 lägenheter, så förekommer nästan alltid bomljud. Till exempel vid golvbrunnen, men där går det ofta att rädda det hela utan att riva. Man kan byta ut några plattor eller göra små hål i fogen och injicera vätska med en spruta.

Också Mikael upprepar mantrat att monteringanvisningen ska alltid följas. I sammanhanget är plattsättarens egenkontroll mycket viktig, för det är till syvende och sist montörens ansvar att plattan sitter fast ordentligt.

– Vid stickprovskontroller får jag säga att här behövs en åtgärd – men inte vilken åtgärd. Om vi skulle bestämma hur felet ska åtgärdas blir det vi som är ansvariga för utförandet. Det ansvaret får montören ta.

Ställ frågorna till leverantören!

Utifrån sin erfarenhet som besiktningsman och GVK-kontrollant kan Mikael Forslund ändå dela med sig av generella råd och rekommendationer:

• I princip ska alla storformatsplattor dubbellimmas. Det gäller normalt för plattor större än 15x15 centimeter, men även vissa mindre plattor kan kräva dubbellimning beroende på material. Det handlar om att keramiken måste sitta fast ordentligt för att det inte ska uppstå oönskade ljud.
• Ibland finns en beläggning på baksidan av plattorna för att de inte ska skava mot varandra och skadas i transporten. Då är det mycket viktigt att applicera fix på baksidan, att dubbellimma/dubbelbreda, för att uppnå full täckning över hela ytan.
• Sist men inte minst: Man ska aldrig tveka att kontakta leverantören om man har frågor!

Marie Holhammar

---

Läs också: