Camilla Lagerqvist rättar till sina hängslen och sätter sig på huk i det lilla badrummet. Men sina erfarna blick inspekterar hon det nylagda golvet och stryker med handen över det. Hon är nöjd med resultatet:
– Det bästa med mitt jobb är när jag börjar se resultatet och känner att det här blev bra. Då vet jag att även kunden kommer att bli nöjd med mitt jobb.
Det har gått 17 år, halva Camillas liv, sedan hon började arbeta som golvläggare. Förutom en kvinnlig golvläggare i Malmö och en i Stockholm fanns det då bara män i branschen. Så ser det inte ut 2016. Alltfler kvinnor har sökt sig till yrket och Camilla har numera två kvinnliga kollegor på Hagbloms Golv i Kalmar, där hon arbetar. Kvinnor utgör dock fortfarande en minoritet. Statistiska Centralbyrån, SCB, tar kontinuerligt fram statistik över yrken på den svenska arbetsmarknaden. Den senaste sammanställningen från 2012 visar att 99 procent av alla Sveriges golvläggare är män.
– Min uppfattning är att det inte har så mycket med branschen att göra, utan mer med kvinnors intresse och syn på arbete. Jag har alltid upplevt att kvinnor är välkomna, men det är få som vill välja yrket. Många tjejer som gillar praktiskt arbete väljer yrken som är kvinnodominerade, som exempelvis hårfrisörska. De tjejer som söker sig hit är mer grabbiga och drar sig inte för att ta i. Det krävs nog lite jävlar anamma för att klara av yrker, säger Camilla.
Att hon valde att bli just golvläggare var något av en slump. När det var dags för henne att söka en utbildning till gymnasiet tänkte hon först bli lastbilschaufför och köra kranbil i skogen, precis som sin far. Camillas far tyckte dock inte att det var ett jobb som passade henne.
– I ren trots kryssade jag för golvläggare som var ett annat hårt och mansdominerat yrke. Kompisarna blev inte särskilt förvånade då jag alltid har varit något av en pojkflicka, men mina föräldrar var inte övertygade. De trodde att jag skulle ångra mig och välja något annat.
Yrkesvalet möttes av en del uppmärksamhet i lokal media och i branschen, men reaktionerna var idel positiva. Den treåriga skolundervisningen varvades med praktik varannan vecka på Hagblom Golv i Kalmar. Företaget är en del av Hagblomgruppen som under en längre tid har haft kvinnliga målare i sin verksamhet.
– För arbetsgivaren var det inga konstigheter att jag var tjej. Ute på byggen var det kanske en del gubbar som tittade lite konstigt i början, men när jag skojade med dem smälte de snabbt. Jag har läst att det förekommer trakasserier och annat bland hantverksyrken, men jag har aldrig varit ussatt eller känt att andra inte anser att jag klarar av mitt yrke för att jag är tjej.
Camilla har inte heller hört några negativa kommentarer från kunder, och upplever att allt färre reagerar på att det är en kvinna och inte en man som kommer hem och ska lägga deras golv.
Även om inte Camilla kände någon press från omgivningen ville hon i början bevisa för sig själv och andra att hon klarade allt som kollegorna gjorde. Hon minns ett tillfälle när hon var ute på jobb med andra hantverkare och skulle bära in material i en byggnad.
– Gubbarna tog två spann lim och gick. Jag gör väl likadant, tänkte jag, men det var fruktansvärt tungt. Jag tvingade mig själv att inte ställa ner spannarna förrän jag kom fram till dörren. Då såg det ut som att jag satte ner dem för att öppna dörren. Jag ville inte att någon skulle bära åt mig, utan att alla skulle se att jag var här på samma villkor som de, berättar Camilla.
Första tiden som golvläggare blev en tuff omställning. Hennes kropp var så trött att hon somnade på bussen in till jobbet, och även sov på bussen hem från jobbet. När hon kom hem vilade hon en stund och på kvällen gick hon och lade sig vi klockan åtta.
– Det tog lite tid innan kroppen blev van vid den fysiska ansträngningen. De flesta fastigheter har ingen hiss så det tar på krafterna att bära upp fem till tio säckar på 20 kilo vardera till ett badrum på andra eller tredje våningen. Speciellt då jag var ganska klen som ny.
Till en början styrketränade Camilla mycket, men hon upptäckte snart att det bara bröt ner kroppen ännu mer efter en hård arbetsdag. För att bygga upp kroppen och undvika förslitningsskador har hon istället satsat på konditionsträning som cykling och löpning.
– Jag cyklar eller springer ett par mil i veckan, och kör lite styrketräning i ett gym som jag och sambon Janne har i källaren. Han jobbar också på Hagbloms Golv. Det låter lite konstigt, men även efter en hård arbetsdag är det skönt att träna.
På golvet står en säck med 20 kilo rotavjämning. Camilla böjer på knäna för att lyfta upp den. Som ung och ny i yrket tänkte hon inte på hur hon lyfte, men efter ett diskbråck 2010 har hon lärt sig hur viktigt det är att lyfta och bära på rätt sätt. Med säcken på axeln går hon ut i trapphuset och ner till en lägenhet på våningen under.
När jag bär två säckar är det totalt 40 kilo. Slipmaskinen väger 70, men går att plocka isär i två delar. Sen har vi badrumsmattan. På lagret väger en ruller140 kilo och även om mattan kapas innan jag åker ut på jobb kan den vara tung om det är ett stort rum som ska få nytt golv. förklarar Camilla när hon har ställt ner säcken.
Camilla ser inte de tunga lyften som ett problem utan berättar istället om fördelarna med yrket. Med sin erfarenhet har hon stor frihet och kan lägga upp sina jobb själv. Dessutom är arbetsuppgifterna varierande. Förutom att montera golv- och väggmatta i badrum och andra rum slipar, lackerar och oljar hon trägolv. Hon lägger parkett-, linoleum- och plastgolv.
– Ena dagen är det kök, andra dagen badrum. Jag är inte så mycket för stora okomplicerade golvytor utan tycker jobbet är som bäst när det är små vinklar och vrår med mycket pyssel och tålamod. Det är extra roligt när det är en svår utmaning och du får allt tipptopp. Jag är en fixarfrasse, säger hon och börjar mäta badrumsväggen.
Hon konstaterar snabbt att den inte är rak, villket försvårar arbetet med att sätta väggmattan. Camilla skrattar. Hon har fått en ny utmaning.
– Om jag fick chansen att välja yrke igen skulle jag vlja golvläggare. Jag kan verkligen rekommendera yrket till andra tjejer, men det funkar inte att tjata på dem eller ge förtur. Ska det bli bra krävs det att de i grunden har ett intresse för hantverket, anser Camilla.
Pierre Eklund
De regler som skapas för säkerhet på byggarbetsplatser har naturligtvis ett gott syfte. Men ibland kan de få negativa ergonomiska effekter. Att hela tiden bära hjälm kan till exempel ge belastningsskador för golvläggare.
Publicerad: 2016-03-11
Uppdaterad 2019-03-08