Hur satsar leverantörerna på återvinning? För fullt, är det korta svaret. Medvetenheten om att spillet är en råvara som minskar vår förbrukning av naturens resurser är idag självklar för de flesta leverantörer. Dels sparar man miljön och dels är det ekonomi i hanteringen. Det kan väl inte bli bättre?
Alla leverantörer är förstås positiva – åtminstone utåt – till återvinning av plastgolv. Man inser att det är något som ligger i tiden och som både arkitekter och beställare efterfrågar. Hur man sedan driver frågan är lite olika. Delvis beror det på var tillverkningen ligger och hur långa och krångliga transporter man har. Vissa leverantörer tycker kanske inte att det känns så miljövänligt med långa lastbilstransporter heller.
Av medlemmarna i GBR Golvåtervinning är det idag enbart Tarkett och Bolon som har tillverkning i Sverige. Övriga leverantörer har sina fabriker ute i Europa – eller ännu längre bort.
Dessutom varierar ofta fokus när det gäller miljö- och ekologifrågor mellan olika länder och marknader. I vissa fall är det kanske inte samma tryck från kunderna på återvinning som vi har här. Som jämförelse kan nämnas att intresset för emissioner är nästan obefintligt i England men en stor fråga i Sverige och Tyskland. Så det kan fordras en hel del påverkan från de svenska representanterna eller dotterbolagen för att övertyga sina utländska huvudmän om att återvinning är en säljande och – på sikt – nödvändig faktor i Sverige. Att det faktiskt är något som krävs och förutsätts. Eller som en säljare från ett av de anslutna företagen uttryckte det:
– Det ger alltid extra "cred" när man är ute och pratar med arkitekter och talar om att vi är anslutna till golvåtervinningen. Sånt gillar de.
Hur ser då läget ut hos de olika leverantörerna? Golv till Tak har frågat samtliga leverantörer som är anslutna till GBR Golvåtervinning om hur de ser på frågan och hur de hanterar det returnerade spillet i Ronneby.
– Golvåtervinningen är en jättebra grej, säger Michael Persson, Sverige-chef för Altro. Vi har allt vårt spill lagrat hos Tarkett i Ronneby men vi har hittills inte tagit hem någonting till vår engelska fabrik. Vi håller dock – just i dagarna – på med att lösa de sista praktiska detaljerna och räknar med att komma igång med verksamheten om någon månad. I fortsättningen kommer vi att tömma förrådet i Ronneby fyra–fem gånger om året och köra materialet med lastbild till England. Det som återstår för oss är bara att fastställa de slutgiltiga rutinerna för hur mottagning och sortering av materialet ska ske i fabriken. Och att komma överens med Tarkett om hur vi ska hantera tömningarna. Så det är mycket nära förestående. Vi vet att kunderna vill ha det.
– Vi tycker golvåtervinningen är ett bra initiativ men vi har hittills inte tagit hem något spillmaterial till vår fabrik i England, säger Peter Lindström, Amtico. Vi för en löpande dialog med fabriken om detta men de är inte så entusiastiska. De vet ju inte vad det är de får tillbaka. Det blir sannolikt en blandning av gammalt och nytt material som är gjort efter olika recepturer. Men vi arbetar på att hitta metoder för att lösa det här praktiskt. Sedan för vi även diskussioner med andra tänkbara avnämare som kan använda spillet som råmaterial för olika typer av produkter.
– Att återvinning kommer på sikt även för oss är ju helt klart, säger Peter. Fast vi vet inte riktigt när ännu.
– Återvinning av spill är något vi gärna uppmuntrar, säger Torbjörn Klaesson, Bolon. Vi tar hem allt material som kommer till Ronneby. Dessutom har vi så god kontroll på var och när våra produkter läggs att spillet från arbetsplatserna ofta kan skickas direkt till vår fabrik utan att ta omvägen över Ronneby. Ulricehamn ligger ju rätt centralt och bra till. Fast vi talar givetvis om för Ronneby vilka kvantiteter det gäller så att deras statistik blir riktig.
DLW upphörde vid årsskiftet med all tillverkning av plastgolv på grund av försäljningen av företaget till franska Gerflor. Eftersom fabriken är nerlagd kommer det spill som lagrats i Ronneby sannolikt att gå till förbränning. Något återtagande av material till Tyskland har inte skett.
– Vi befinner oss just nu i startskedet med vår materialåtervinning, säger Johan Björling, Ehrenborg. Det innebär att vi ännu inte har några rutiner upparbetade. Men vi tycker självklart att det är positivt och något som krävs alltmer på marknaden för att åstadkomma ett hållbart samhälle. Det är efterfrågat av kunderna.
En komplikation för Ehrenborg är att de säljer produkter från flera olika europeiska leverantörer samt har Asien-tillverkad klickvinyl. Det blir alltså inte en enkel retur av allt spill till ett och samma ställe utan man måste sortera spillet efter tillverkare.
– Vi har ännu inga rutiner upparbetade för hemtagning av materialet till vår engelska fabrik, säger Mats Edgren, Falck Design. Det ligger på agendan men vi vet inte riktigt när det blir av. Vår ägare, engelska Polyflor, är dock mycket miljömedvetna på tillverkningssidan så det bör väl inte ligga alltför långt bort i tiden. Så för ögonblicket gäller att vi samlar materialet i Ronneby.
– Vi arbetar med hemtagning till vår fabrik i Holland, säger Jonas Rothén, Forbo. Vi har tidigare tagit hem material lite då och då men nu arbetar vi för att få en bättre kontinuitet i processen. Men vi är på banan och det blir bara bättre och bättre.
– Det pågår en diskussion med fabriken om detta, säger Jan Wiberg, Gerflor. Vi planerar på sikt att ta hem det till våra fabriker på kotinenten men ingenting är avtalat ännu. Så för närvarande lagrar vi allt spill i Ronneby.
Eftersom Gerflor enbart köpt linoleumfabriken från DLW blir det följaktligen inget plastspill från den tyska fabriken att ta hand om i fortsättningen.
– Jo, vi är med eftersom vi tyckte GBR Golvåtervinning var ett lovvärt initiativ, säger Freddie Persson, Pergos Sverigechef. För vår del är det klickvinyl som är aktuell. Men vår huvudprodukt är ju laminatgolv och vår klickvinyl läggs till övervägande del av konsument så det blir knappast något spill som går tillbaka.
Moderbolaget Unilin tillverkar även plastgolv som rullvara men dessa golv säljs inte i Sverige för närvarande. Pergo vill dock vara kvar i samarbetet ifall produktmixen skulle ändras.
Eftersom GBR Golvåtervinning är baserat på Tarketts ursprungliga återvinningssystem är det ganska naturligt att man ligger i framkant när det gäller att ta hand om spillmaterial.
– Totalt tar vi in 350 ton spill från den nordiska marknaden, varav 250 ton från Sverige, säger Dag Duberg, nordisk hållbarhetschef hos Tarkett. Vår målsättning är att komma upp i 800 ton till år 2020. Det är mycket som kan sparas på det sättet. Det återvunna spillet motsvarar 90 000 kvadratmeter nya golv.
– Vi hade en del diskussioner med renhållningsentreprenören Ragnsells om återtagning i större skala för två år sedan, säger Dag Duberg. Det slutade dock med att vi själva utvecklade "storsäckar", vilka är en kubikmeter stora säckar som passar på lastpallar. De är både billigare att köpa in och transportera än befintliga häckar som är riktigt dyra och har en tendens att försvinna.
Tarkett har använt dessa säckar på test sedan våren 2017 som ett alternativ för större byggen.
– Fortfarande har vi för få säckar ute för att kunna dra några bra slutsatser om hur de fungerar, konstaterar Dag Duberg. Vi har haft en del problem med fyllnadsgraden och att säckarna rasar men vi testar olika stativ för att få dem att fungera bättre. I år satsar vi på att få ut mer säckar och därmed få mer erfarenhet. Golvbranschen är informerade om vår försöksverksamhet och får bedöma om det kan inordnas i det allmänna systemet när det är färdigutvecklat.
Thomas Åkerblad
I Nya Karolinska finns 165 badrum med bakfall, de är levererade som moduler från Part Construction i Kalix. Det sägs kosta 16,5 miljoner att åtgärda de här badrummen. Hur har det kunnat bli så här? Varför har det inte upptäckts i fabriken eller åtminstone innan alla badrummen står klara?
Publicerad: 2018-03-01
» Läs hela artikeln om Fallet med fallet i Karolinskas badrum
Uppdaterad 2019-03-08