220 miljoner kilo koldioxid

220 miljoner kilo koldioxid, det är vad Golvbranschens medlemsföretag släpper ut på ett år. Och därmed också vad branschen ska minska utsläppen med inom 22 år, för Golvbranschen har anslutet sig till bygg- och anläggningsektorns färdplan och därmed till Fossilfritt Sverige. Första steget i Golvbranschens färdplan är taget, nu går arbetet vidare ...

Det av riksdagen fastställda långsiktiga klimatmålet är att 2045 ska Sverige inte har några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter nå negativa utsläpp. För tre år sedan beslöt anslutna företag till Golvbranschen, GBR, att göra sin del och tillsammans sträva mot att branschen når nettonollutsläpp 2045. Beslutet togs på Golvbranschens stämma 2020 och man valde att följa samma delmål som gäller för Fossilfritt Sverige och färdplanen för bygg- och anläggningssektorn.

Kartläggningen klar

Första delmålet innebar att kartlägga golvbranschens utsläpp. Den kartläggningen utgör en del av projektet Klimatfärdplan för Golvbranschen, samfinansierat av GBR och SIVL med IVL som projektledare. Nu har utsläppen beräknats och de största utsläppsposterna identifierats. IVL har utfört klimatberäkningen där naturligtvis GBRs Hållbarhetskommitté samt referensgrupper för entreprenörer och leverantörer har varit starkt involverade i arbetet. Den största utmaningen var att bestämma vad och hur man skulle mäta, vilket också blir grunden för hur utsläppen ska följas upp framöver.

– En stor del av det här uppdraget har haft fokus på metod – att definiera en vetenskapligt förankrad klimatberäkningsmetod för att beräkna klimatpåverkan för en bransch med både produkter och tjänster, säger Filip Sandkvist, IVLs projektledare i sammanhanget. Det jag som projektledare har upplevt som den största utmaningen har varit att hitta balansen. Att ta fram en metod som är tillräckligt specifik för att leverera praktisk nytta för Golvbranschen, men samtidigt är tillräckligt allmän för att vara tillämpbar för andra branscher med andra typer av produkter och tjänster.

Klimatberäkningen har baserats på branschens totala försäljningsvolymer i kombination med EPD-data och kompletterande uppskattningar. En EPD-kartläggning ansågs vara det bästa sättet att ta fram tillförlitliga data, också framöver. EPD-kartläggningen kompletterades också med data från utvalda entreprenörer.

Inför klimatberäkningen gjordes en väsentlighetsanalys för att avgöra vilka olika delar av livscykeln som skulle tas med. Det gjordes också en allokering av utsläppen, det vill säga fördelning, mellan materialleverantör, golventreprenör och själva fastigheten. Det som allokeras till fastigheten är sådant som är svårt för branschens företag att påverka.

Vad finns med?

För produkterna omfattas materialtillverkning (A1–A3 i en EPD) samt leveranserna av färdig vara (del av A4). Underhåll (B2) tilldelas fastigheten då detta är svårt att påverka för både golvleverantör och golventreprenör. Däremot har man tagit med demontering (C1), avfallstransport (C2), avfallshantering (C3) och energiåtervinning (D) och fördelat dessa poster jämnt mellan produkt och fastighet.

Av de livscykelsteg som omfattar tjänsternas klimatpåverkan har entreprenörernas transporter (del av A4) samt renovering (B5) tagits med. Installation (A5) relaterat till klimatpåverkan från användning av verktyg har bedömts vara försumbart.

Materialen största utsläppskällan

Slutsatsen är bland annat att materialen står för de största utsläppen, installationen för knappt fem procent av totalen. Man har funnit att följande delar står för störst klimatpåverkan i golvbranschen:

• avfallshanteringen av ytskikt (förbränning), följt av 
• materialtillverkning (främst från råvaror) och
• tredjepartsleveranser av färdig vara (det vill säga materialleverantörernas transporter).

När det kommer till tjänsterna, alltså golventreprenörernas aktiviteter för installation av material, är det golventreprenörernas transporter som har störst klimatpåverkan. Entreprenörernas totala transportutsläpp är dock lägre än från tredjepartstransporterna. Övriga delar, som uppvärmning av lager och användandet av verktyg vid installation, har efter överslagsberäkningar ansetts försumbara.

Beräkningen har visat att Golvbranschens anslutna företags totala klimatpåverkan, räknat på basår 2021, är 220 miljoner kilo koldioxidekvivalenter. Varav entreprenörernas klimatpåverkan från transporter utgör tio miljoner kilo.

Fortsatta insatser

Resultaten har diskuterats både i GBRs Hållbarhetskommitté och i GBRs styrelse. Den fortsättning som föreslås är att sätta tydliga mål för branschens företag, med utgångspunkt i de delar som står för störst klimatpåverkan. I första hand kommer mål att tas fram för dem som är Auktoriserat Golvföretag, och då för både golventreprenörer och golvmaterialleverantörer. Auktorisationen har en väl fungerande systematik för uppföljning via återkommande revisioner. De auktoriserade företagen har länge arbetat med specifika miljömål och nu kan det arbetet förbättras i och med att de mest väsentliga områdena har intensifierats. Dessutom finns nu möjlighet att mäta och följa upp hela branschens utsläpp, vilket kan ge relevanta indikationer för hur åtgärderna ska justeras efterhand.

Det diskuteras också hur man kan samverka internt inom branschen samt med andra aktörer i byggbranschen för att öka återvinningen av flera olika typer av golvmaterial. Här finns en stor potential att sänka klimatavtrycket.

Jenny Adnerfall

---

Läs också: