"Mitt tak är en annans golv"

Man dansar däruppe – klarvaket

är huset fast klockan är tolv.

Då slår det mej plötsligt att taket,

mitt tak, är en annans golv.

 

Det är inte bara Nils Ferlin som legat sömnlös för att grannarna där uppe roar sig. Oönskade, störande ljud kan vara ett stort problem för människor i flerbostadshus, på arbetsplatser och i skolor. Ljudmiljön i en bostad eller lokal påverkas i första hand av byggnadskonstruktionen men är i hög grad också ett resultat av det valda golvets egenskaper.

I ett projekt fick klinkern rivas ut i flera trapphus och arbetet göras om, berättar akustikern Andreas Colebring. Detta för att fixet hamnat lite fel och underlagsmattan då tappade sin ljuddämpande funktion.

Akustik är läran om ljud och hur det beter sig, alltså hur ljuden skapas, färdas och påverkar oss i våra olika miljöer och kunskaper om det behövs för att skapa en god ljudmiljö. Bland annat om olika golvlösningar som kan dämpa ljud som stör.

Akustikgolv har blivit en självklarhet i dagens byggprojekt. Men trots ökade krav på ljudmiljö brister det ibland i samordning och kunskap. Så vem bestämmer vilka val som görs? Vilka åtgärder gör egentligen nytta? Vad vet beställaren om akustikgolv? Och hur går det normalt till att välja golv med hänsyn till ljudmiljön?

Stegljud, trumljud och luftljud

Här kommer en golvleverantör, ett golventreprenadföretag och en akustiker till tals och ger oss sin syn på ett bekymmer som bokstavligen kan hålla folk vakna om nätterna.

Men först – vad är stegljud och vad är trumljud?

• Stegljud är ljud som påverkar grannens ljudmiljö, som ofta är störande för dem som vistas i rummet under eller intill det där de uppstår. De uppstår när man går, tappar något på golvet eller drar ut en stol. Vibrationerna fortplantas via byggnadens stomme till angränsande utrymmen.
• Trumljud uppstår på samma sätt som stegljud men påverkar ljudmiljön direkt i rummet där de uppkommer.

En tredje variant man talar om är luftljud vilket avser det ljud som uppstår direkt i luften. Exempelvis tal, musik och tv-ljud. Ljudnivåskillnaden, eller luftljudsisoleringen, mellan dig och din granne avgör hur mycket av detta som hörs från grannens bostad.

– Akustikgolv är en del av lösningen, framförallt när det gäller stegljud och trumljud. Akustikgolv kan ibland, beroende på ytskikt, även bidra till ljudabsorption och på så sätt minska luftljuden, säger Mikael Taberman som arbetar med teknisk service på Forbo Flooring.

Försiktig med ändringar

De parametrar som avgör ljudmiljöns kvalitet är bjälklagets egenskaper, ytskiktet samt eventuell isolering med ingjutet, stegljudsdämpande skikt i avjämningsmassan. Det är normalt en akustiker som väljer akustiklösning.

Golvleverantörerna tillhandahåller mätresultat och detaljerade uppgifter om respektive akustikgolv för att golven ska bidra med exakt de egenskaper som önskas i projektet. Branschen använder standardkriterier så att uppgifterna ska kunna jämföras.

Taberman brukar vara försiktig med att föreslå ändringar, även om han ibland kan ha synpunkter på golvvalet. Akustikerna sitter med referensbanker för akustikgolv på olika slags bjälklag, så de har god kunskap om vilken dämpning golvet kan förväntas bidra med.

– Jag har heller inte alla handlingar i projektet, och ändrar man en egenskap får det ofta effekter även på andra delar. Om det ska vara en 15-decibelsmatta så utgår jag ifrån att det valet är det rätta.

– Men ibland vill beställarna ha högre dämpning än vad kraven anger, avslutar Mikael Taberman. Då handlar det om den trivsel och komfort som en bra ljudmiljö skapar, men jag är inte helt säker på att de känner till risken för sidoeffekter, som till exempel intrycksmärken och ökat rullmotstånd.

"Allt är förutbestämt"

Ansvaret för golvvalet ligger ofta hos arkitekten. Det ser inte alla som den bästa lösningen eftersom arkitekten har ett brett ansvar för estetik, hållbarhet, ekonomi och spädbarnet, men sällan har tillräckligt djup kunskap om akustikgolv.

– Det vore önskvärt med ett tätare samarbete mellan arkitekt och golvläggare, säger Anders Lyrbring. Ja, ett tätare samarbete överhuvudtaget!

Han är före detta vd för Golvet Göteborg inklusive för dotterbolagen "Golvbolagen": Golvet HVF och Golvet TVU. Med totalt 80–90 anställda i området mellan Halmstad och Karlstad. Golvet lägger in mycket akustikgolv på skolor, sjukhus och äldreboenden och man har därmed stor erfarenhet av vad som faktiskt fungerar. Men Anders Lyrbring menar att golvföretagens kunskap sällan tas tillvara i projekten.

– Kort sagt, golvläggarens möjlighet att bidra med sin kompetens och expertis ifråga om val av akustiklösningar är nästan obefintlig. Allt, inklusive akustikgolven, är redan förutbestämt och vi får i 99 fall av 100 mycket tydliga besked om vad som ska göras. Det tar bort alla möjlighet till dialog.

Vill ha mer samråd

Han menar att det bara är om golvföretaget direkt ser att kostnaderna kan kapas som man eventuellt får gehör. Akustikerna kanske ställt krav på 14 decibels dämpning, men mattan som arkitekten beställt ger 17.

– Om då golvläggaren ser att man kan spara x kronor per kvadrat på att gå ned till 14 decibel och ändå uppfylla kraven på estetik, funktion och stegljud, så kan det hända att vi blir lyssnade på. Jag tror att man skulle satsa mer på samråd, så att de olika yrkesgrupperna tillsammans kunde ta fram bästa lösning till lägsta pris.

Anders Lyrbring säger att han givetvis inser att man inte alltid kan tala med alla, men:

– En enda gång – och jag har varit vd från 2016 och fram till nu – har jag blivit inbjuden till ett möte med arkitekt och byggherre för att skapa bättre samordning och totalekonomi i ett projekt!

Ordet för dagen är ju annars partnering där syftet är att ta tillvara alla yrkeskategoriers kunskap och samverka till den bästa, mest ekonomiska och hållbara lösningen.

– Det är ytterst sällan en plattsättare, golvläggare eller målare tillfrågas, säger Lyrbring. I slutändan står vi där med ett klurigt akustikgolv och måste ta ansvar för att det blir rätt monterat till lägsta pris, även om ett annat golv utifrån vår kunskap och erfarenhet skulle tagit kortare tid att montera och varit en bättre lösning både ekonomiskt och funktionellt.

Utgår från detaljerade uppgifter

Yrkesgruppen akustiker är ofta involverade i projekt från start. De kan även kontrollera utförandet under byggtiden och sedan besiktiga det färdiga resultatet. Man arbetar utifrån detaljerade uppgifter om akustikgolvens egenskaper och hur de samverkar med olika typer och uppbyggnader av bjälklag. Akustiker hanterar vid projekteringen allt ljud som uppstår i en byggnad och avseende stegljud hur de fortplantar sig i stommen, både vertikalt och horisontellt.

– Både steg- och trumljud förekommer i alla typer av byggnader och har mycket mer golvbeläggningen att göra. Numera vet beställare ofta att det är viktigt med akustikgolv – men de vet sällan vilken typ av dämpning som behövs eller hur byggnadskonstruktionen påverkar ljudmiljön. Det är där vi kommer in, säger Andreas Colebring som är senior akustikkonsult på Efterklang, en del av Afry.

– Det finns inga riktvärden för begränsning av trumljud i Sverige men de dämpas vid behov enklast med en matta på golvet. Där trumljud kan bli problematiska är i utrymmen med hårda golvbeläggningar som parkett, laminat eller klinker där det förekommer mycket spring med hårda klackar eller stolsskrap och dylikt. Däremot ställer Boverket tydliga krav på stegljud, och att dämpa dem är ibland en utmaning.

Medskick till golvföretagen

Behovet av stegljudsdämpning beror främst på bjälklagets konstruktion och valet av golvbeläggning. Linoleum- och plastgolv kan ofta beställas med ett stegljudsdämpande skikt, medan textilmattor är tjockare och mjukare och därför har en inbyggd dämpning.

– För trä och laminat behövs en mjuk underlagsmatta, en foam, som inte alltid behöver vara en akustikprodukt utan något som normalt används under de typerna av golv. Det finns dock ljudmässigt bättre underlagsmattor som används vid högre krav på dämpning  eller där annan ljudproblematik finns.

Andreas Colebring har till sist ett viktigt medskickade till branschen för att undvika det där lilla misstaget som kan få ödesdigra konsekvenser: Håll fixet på mattan!

Marie Holhammar

 

---

Läs också: