Mycket bättre, och lite sämre
Vi har tittat på hur produktutvecklingen påverkar plattsättarens arbetsmiljö. Då avser vi främst utvecklingen av de material plattsättaren jobbar med – keramik, spackel, fix och fog. Vi ser att förbättringarna ifråga om arbetsmiljö är många men att det även finns hälsorisker som ökat.

Arbetsmiljö är en utmaning i allt slags byggarbete. Det är betydligt svårare att skapa en säker och behaglig miljö på en byggarbetsplats än i en fabriksbyggnad. Svårare att på en tillfällig arbetsplats, som förändras under arbetets gång, styra materialflöden och processer. Svårare att installera skydd och avgränsningar från störande och potentiellt farliga processer. Plattsättare arbetar normalt på byggarbetsplatser, så hur ser arbetsmiljön ut idag för plattsättaren? Och framförallt, hur har den påverkats av produktutvecklingen?
Större och hårdare
Har själva materialet som plattsättaren får i sina händer utvecklats så att arbetsmiljön därmed blivit bättre? Den frågan har vi ställt till Anders Blad, säljare på Konradssons Kakel i Jönköping. Konradssons har som stor leverantör av keramiskt byggmaterial och tillbehör till plattsättning överblick.
– Både när det gäller vägg och golv har jag under mina mer än 30 år i branschen sett att efterfrågan styrt mot allt större format, säger Anders Blad. Oundvikligen blir då varje platta tyngre att hantera, och större plattformat medför också tyngre enhetsförpackningar. Arbetsmiljömässigt är det här förstås en utveckling till det sämre, men lyckligtvis har det också kommit fram bättre verktyg för transport och för lyft.
En annan förändring när det gäller byggkeramiken är att många plattor idag är väsentligt hårdare än klassisk keramik. Därför måste kapning och håltagning göras med diamantverktyg, vilket ställer större krav på dammbegränsning.
Från vätskebaserat till folier
När det gäller bruk till spackel, fix och fog har utvecklingen gått i tydligt positiv riktning. Enhetslasterna har minskat från 25 till 20 kilo, och ner till 15 i många fall. Många pulverformiga produkter har också dammreducerats vid blandningsmomentet.
– En klar förbättring för arbetsmiljön, säger Anders Blad, är också att tätskikten bakom keramiken idag består av folier och inte som för 20 år sedan av vätskebaserade produkter som skulle strykas på underlaget.
Hälsoskadligt damm
Vid kapning och håltagning bildas damm. När dagens hårda plattor kapas med diamantverktyg, vilket är nödvändigt på grund av hårdheten, avger de ett mycket finkornigt kvartsdamm, som kan orsaka svåra hälsoproblem eftersom dammet tränger ner i lungorna. Det här är en mycket förrädisk hälsorisk eftersom ingenting märks förrän efter flera år och den sjukdom dammet kan ha orsakat då inte kan botas, möjligen lindras.
Trots att det är tiotusentals byggarbetare, varav många plattsättare, som fått hälsoproblem av damm, är det många unga plattsättare som inte är medvetna om faran. En enkät* där 700 plattsättare tillfrågats om vilka arbetsmiljöproblem de oroade sig för visar att 86 procent oroade sig för ergonomisk belastning. Problem med damm oroade inte någon – noll procent.
Nya krav på dammbegränsning
Lyckligtvis ligger arbetsmiljöansvaret för kvartsdamm hos arbetsgivaren, och här finns tydliga direktiv från Arbetsmiljöverket. Arbetsmiljöverket presenterade i juni sin nya föreskrift AFS 2025:1 med krav på att dammspridning ska begränsas vid källan. Det betyder till exempel att dammfångare vid håltagningsborr och vinkelslip blir obligatoriskt, något som inte bara förbättrar arbetsmiljön för plattsättaren utan även för alla andra i lokalen. Också vid blandning av spackel och fix måste damm sugas upp vid källan, även om det dammet inte är fullt så skadligt som kvartsdammet från sågar och håltagningsborrar. De nya föreskrifterna gäller från 9 april 2026.
Kvinnor lämnar
På många sätt går det framåt för plattsättarens arbetsmiljö. Ändå är arbetet fortsatt ganska tungt.
– Kvinnor stannar oftast inte så länge i yrket, konstaterar Anders Blad på Konradssons Kakel. Det är tråkigt, för de gör ett bra jobb och har ofta en god blick för keramikens estetiska möjligheter.
Låt detta bli en utmaning! En arbetsmiljö, där kvinnor gärna arbetar är precis vad också män mår bra av.
Magnus Rönnmark
* Källa: KGC
Läs också:
Att stoppa gifter inom byggsektorn var organisationens första budskap men idag sysslar man med mer och har större ambitioner. Golv till Tak har talat med Peter Hård, BASTAs vd, om vad organisationen gör nu och vad man vill göra i framtiden.
Publicerad: 2025-09-05
»
Läs hela artikeln
om BASTA