Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Rätt tid för nya ljuddämpande golvkonstruktioner

Alla inom golvbranschen har väl någon gång arbetat med ljuddämpande golv. Ofta har det varit en balansgång mellan dämpning och tålighet, mellan lätta och tunga golv, mellan släta golv och textilgolv – hela tiden med ekonomi och underhållsegenskaper som viktiga faktorer. Vi har fått en intervju med Christian Simmons, som kan räkna på allt detta och som på senare år även fått koldioxidemission att ta hänsyn till i produktutvecklingsprojekten.

Christian S

Christian Simmons tar emot på sitt kontor i Chalmers Teknikpark, inte långt från Väg- och Vattensektionen där han en gång blev civilingenjör. Härifrån arbetar han i sitt företag Simmons akustik & utveckling. För oss inom golvbranschen är Christian en auktoritet i alla frågor om stegljud, trumljud, skrapljud och andra akustiska aspekter på golvkonstruktioner.

Han kan alltså byggteknik och akustik, men är faktiskt också elektronikingenjör från gymnasiet i Karlskoga. Där hade studierna ett tydligt fokus på arbetslivet, gärna hos Bofors som var en faderlig inspiratör för eleverna. För Christian blev det istället byggnadsteknik vid Chalmers men elektronikkunskaperna kom till nytta även för förståelse av byggnadsakustiken. Frekvensanalyser, svängningskretsar och resonansförhållanden kräver matematisk behandling i byggnadskonstruktion på samma sätt som i elektroniken.

Allt bullrar och buller finns överallt

Christian Simmons arbetar med bullerfrågor av alla slag. Mycket buller kommer utifrån och då är det fasader och fönster som får skydda oss i huset. Inomhus finns det bullrande maskiner hos oss själva och hos grannen. Tvättmaskiner, diskmaskiner, kylar, frysar, dammsugare, fläktar med mera har sina speciella ljud. Med dagens mätteknik kan man göra ett "bullerfingeravtryck" för olika maskiner av olika fabrikat och fatta beslut om köp eller bullerskydd utifrån det.

Stegljud, skrapljud och trumljud

Nu talar vi golv. Christian berättar om enkäter från 28 bostadsområden med dryga tusentalet boende som har satt betyg på ljudmiljön i hemmet. Det är stegljud från grannen ovanför som är det dominerande problemet. Skrapljud från grannens stolar och liknande stör också, men inte lika mycket som gående och lekande barn. Andra bullerproblem, till exempel trafikbuller och ljud från installationer, finns det också skäl att ha byggregler för att hantera. Det är alltså befogat att vi inom golvbranschen är uppmärksamma och kunniga i bullerfrågor.

Stegljud tänker man sig ibland att man kan klara med tillräckligt tjocka akustikunderlägg. Så enkelt är det dessvärre inte, för golvet ska ju också vara tåligt mot last och trafik. Med ökande krav på tysta hus måste vi finna bättre konstruktioner. Parkett med foam har varit standard en tid, men det räcker inte riktigt till när bjälklaget är homogent (enskiktsbjälklag), det fungerade faktiskt bättre förr när golven lades flytande på en sandbädd. Linoleum och plastgolv kan inte ligga på alltför mjuka underlägg, då får man intryckningsskador.

Klimatansvar ger nya golvkonstruktioner

Inom byggnadstekniken blir ansvaret för klimatet allt viktigare. Ett tjockt bjälklag av betong dämpar stegljud bra, men det ger också ett stort bidrag till koldioxidutsläpp till atmosfären.

– Därför kan det vara mer miljösmart att göra tunnare bjälklag och kompensera för det med effektiv ljuddämpning i golvkonstruktionen, säger Christian.

Av miljöskäl finns just nu ett stort intresse för att använda bjälklag av trä. Det kan ju låta bra, för trä är förnybart och koldioxidneutralt i sig självt.

– Men, förklarar Christian, innan trä kommit från skogen och blivit en del av ett hus har det hänt mycket. Transporter, processer, limning och skyddsbehandling kan ändra bilden. Om det lätta träbjälklaget sedan kräver mer avancerad ljuddämpning med komplicerade tilläggskonstruktioner, så är det inte så säkert att trä i slutändan blir så mycket grönare än betong.

I trähus måste man räkna med att stegljudsdämpningen också kräver installation av dämpande undertak. Själva tillverkningen av byggdelar och bygget i sig ger idag ungefär lika mycket koldioxid som driften av huset under dess livstid, enligt ett pågående SBUF-projekt. Men koldioxidemissionerna måste minska, så nya lösningar måste tas fram. Och detta öppnar för kreativa företag att lansera nya golvsystem!

En möjlig konstruktion för framtiden

En dämpande och samtidigt tålig golvkonstruktion skulle enligt Christian Simmons kunna börja med ett bjälklag på vanligt vis. Troligen kan man spara in på bjälklagets tjocklek, med hänsyn till vad som kommer sedan. På bjälklaget läggs ett dämpande material av skum, fiber eller liknande till en tjocklek av cirka 20 millimeter. Det blir ett bra dämpande skikt. Ovanpå det gjuter eller lägger man sedan ett tungt tryckfördelande skikt av betong eller golvavjämning, cirka 50 millimeter. Då har vi ett fast och tåligt underlag för ytmaterial av alla slag.

– Ett stort problem med denna konstruktion är emellertid, säger Christian, att den är så sårbar under byggtiden. Innan man hunnit täcka det fjädrande skiktet är det känsligt för all trafik. Ett hål i skiktet betyder att flytspackel kan rinna ner och ge en hård brygga till bjälklaget, så att buller kan läcka igenom.

Det skulle alltså krävas en mycket sträng ordning på byggplatsen för att tillförlitligt kunna tillverka sådana golv. Om man lyckas, som man faktiskt gör exempelvis i Tyskland, så får man ett mycket bra resultat både ifråga om akustik och hållbarhet.

Att skapa ett mellanrum mellan bjälklag och golv kan vara ett sätt att fritt kunna lägga rör och kabel under golvet. Med bra dämpande fjäderelement på reglar och stolpar kan man också få mycket effektiv stegljudsdämpning. Christian nämner exempel med upp till 29 decibels dämpning.

De allt vanligare textilgolven bidrar naturligtvis till tystare golv. Men även riktigt hårda golv som keramik blir alltmer populära, vilket ger motsatt effekt. Badrummen är undantagna från stegljudskraven, men också en kvadratmeter vid entrédörren. Den ytan har man önskat ha som plats för våta skodon och paraplyer, men ytan är inte stor. Här har Christian Simmons föreslagit Boverket och standardiseringen att man ska låta entrégolvets keramik bli hela fyra kvadratmeter. Detta under förutsättning att stegljudsnivån inte blir högre än den man tillåter mellan trapphus och lägenhet, det vill säga högst 62 decibel. Då kan man lägga klinkergolv direkt på en 3–10 millimeters skiva eller matta, förutsatt att man använder anpassade klinker och fog- och fästmassor.

Bastian underlättar

Man kan inte intervjua Christian Simmons utan att fråga om beräkningsprogrammet Bastian. Det är en mjukvara baserad på den internationella standarden SS-EN ISO 12354. Ända sedan 2001 då Christian introducerade Bastian i Sverige har det underlättat konstruktionsarbete, materialval och produktutveckling på ett avgörande vis, främst för byggare men också för byggindustrins leverantörer och rådgivare.

Det hela bygger på att varje komponent i en byggnadskonstruktion har sin akustiska profil. Storlek och form på ett rum påverkar också ljudisoleringen. Varje fog eller övergång mellan material har sin akustiska karaktär. Genom att skikt för skikt, bit för bit, beskriva vilka produkter som ska användas och sedan lämna matematiken till Bastian kan man direkt i datorn få svar på byggnadsenhetens akustiska egenskaper och i förväg förvissa sig om att det man vill bygga ur akustisk synvinkel motsvarar byggreglernas och byggherrens krav.

Det här har löst många problem. Alla ledande leverantörer av golvbeläggningar och andra viktiga komponenter har lämnat sina produktdata som bidrag till Bastian. Belöningen blir att produkterna som Bastian kan räkna på har stor möjlighet att bli valda av konstruktörerna. Bastian utvecklas nu för ännu enklare användbarhet med BIM-gränssnitt, särskilt lämpat för större projekt.

Även om konstruktörer med Bastian kan klara de flesta akustikproblemen på egen hand är det många som värdesätter en diskussion med Christian Simmons. Erfarenhet från många praktiska fall och kontakter i byggbranschen är också viktiga. Exemplet Christian Simmons och hans företag visar ännu en gång hur små företag kan påverka stora händelser i byggbranschen, och i golvbranschen.

Magnus Rönnmark