Läggarna fick fördela plattorna

Återbruk kan innebära nya intressanta utmaningar, och krav på nya kompetenser för golvläggare. I Vasakronans ombyggnadprojekt i Uppsala blev det golvläggarna som fick fördela ut textilplattorna på ett estetiskt tilltalande sätt. ”Verkligen ett hantverk”, säger arkitekten.

Murat Günnaroglu (till vänster) och Eson Asisolla från M2 Ytskikt i Uppsala ser nöjda ut med sitt verk. Det är inte bara färgerna som varierar – även formaten på plattorna är olika.

Hela Södra City i Uppsala omfattar totalt 70 000 kvadrat­meter med bland annat kontor, bostäder, hotell och förskola. Ombyggnaden av kvarteret Lumi, som är en del av projektet, började 2022 och inflyttning blir det under 2024. Det finns 15 500 kvadratmeter uthyrningsbar area fördelat på sju våningar, varav merparten är kontor och laboratorium.

Lumi-projektet har ett tydligt fokus på återbruk och cirkularitet. Bland annat behålls den befintliga betongstommen och grundläggningen – de delar av bygget som har störst klimatpåverkan. Tegelväggar i källaren bevaras där det är möjligt. Gipsväggar demonteras och återbrukas i nya väggar och installationsprodukter som till exempel ventilationsdon, VVS-produkter och sanitetsporslin återanvänds.

Så stor del av färg X, och så stor av färg Y …

Den aktuella delen av Lumi-projektet är just nu 6 000 kvadratmeter kontor till Försäkringskassan. Ansvarig arkitekt är här Laila Ifwer Sternhoff, Link Arkitekter.

– Vi har skapat en design som fungerar både med nytt och återbrukat textilgolv och för framtida komplette­ringar, säger Laila. Här är det minst fyra färger i kontors­landskapet men ibland blir det upp till tio kulörer i de mönsterlagda fälten då flera sorter, både nytt och återbruk blandas. Sedan får inte kontrasterna vara för stora, då blir man sjösjuk !

Att med så många färger göra exakta läggningsplaner visade sig svårt. Så det blev till slut så att läggarna fick fördela ut plattorna efter arkitektens grovskiss med angivande av hur stor del av färg X, färg Y och så vidare det skulle vara i ett rum eller på en större yta. Något som föll ut väldigt väl, enligt Laila.

– Detta är inte någon traditionell golvläggning, säger hon. Det som görs på Försäkringskassan är verkligen hantverk.

Bara Tarkett kunde erbjuda volymerna

Per Höglin är projektledare på Uppsala Byggstyrning som är underkonsulter till Vasakronan och ansvarig för Lumiprojektet. Hans kontor ligger bara tvärs över gatan från Lumi och här inne är det onekligen styrning – det är skogräns när man går in på kontoret. Bygghjälm och varselväst förekommer, men inga skor. Ordning och reda.

Per beskriver hur man arbetat stenhårt med att minska klimatavtrycket, både för själva byggnaden och för de olika arbetsmomenten och materialvalen. Att som golvbeläggning använda återbrukade textilgolv kom upp tidigt i diskussionerna.

– Vi hade samtal med flera leverantörer, säger Per. Men till slut blev det bara Tarkett kvar som kunde erbjuda tillräckliga volymer. De har tillgång till en anlägg­ning i Belgien som tar emot utrivet material för rengöring och lagring. Därifrån kan vi avropa material efter behov. Övriga leverantörer kunde bara erbjuda mindre partier från pågående projekt. Vi blandar även in nytt material där det behövs – det är ju då en fördel att det är samma tillverkare.

Textilplattorna tas hem i större partier till Vasakronans lager i utkanten av Uppsala och transporteras sedan in till bygget – samordnat med andra transporter – i den takt som golventreprenören behöver materialet. För att underlätta flödet på arbetsplatsen och inte blockera med lastbilar sker inleveranserna ofta på kvällstid.

 

Kräver läggare som har öga för det estetiska

– Det här är inte ett vanligt läggningsjobb, säger Bengt Lind, M2 Ytskikt i Uppsala, som hållit i läggningen. Vi försökte först med noggranna läggningsplaner men det blev för krångligt och visade sig inte fungera. Så det blev en sorts ”huller-om-buller-läggning” eller som man brukar säga om mångfärgade kakelläggningar: ”plattor på rymmen”. Framför allt kräver detta läggare som har ögon för det estetiska och som kan kombinera färgerna på ett vettigt sätt.

– Det har fungerat jättebra, säger Bengt, plus att killarna tycker det är kul! Det ställer större krav på dem.

Läggningen bestämdes av vilka färger och kvaliteter som fanns tillgängliga i Belgien. Och det gick ju inte att styra. Då gällde det att bestämma sig snabbt – annars hann någon annan före. Detta förutsatte täta kontakter Tarkett – arkitekt – läggare.

– Vi fick ständigt listor över vilka material och färger som fanns tillgängliga på lagret i Belgien, säger Bengt. Det var dessutom bra och jämn kvalitet på materialet – det kan ju annars vara ett problem vid återbruk, men plattorna var tvättade och genomgångna. Det gjorde Tarkett bra.

”It’s all about the money” brukar man ofta säga men i det här fallet var det snarare ”it’s all about CO₂”.

– Vi punktspacklade och använde tunnflyt där det behövdes, allt för att få ner CO₂-avtrycket, säger Bengt.

– Det här är ju inte direkt slätläggning av linoleum utan låter som mycket extrajobb. Får ni betalt för det?

– Vi har mycket goda relationer med beställaren, säger Bengt med ett leende. Men för ögonblicket gäller för tilläggsjobben och tilläggstiden: ”Påvisade men ej reglerade”.

Thomas Åkerblad

---

Läs också: