Betong är alltid betong?

Betong är något vi betraktar som hållbart och solitt. Något som är som det alltid har varit och som uppför sig som det alltid har gjort. I grunden består det av bergmaterial (ballast), cement och vatten. Men idag innehåller betong dessutom en hel cocktail av tillsatsämnen som påverkar betongytan.

Häromveckan gick en betonggjutning fel i Londons tunnebana. Betongen skulle användas för att gjuta fundament till en rulltrappa, men någonting blev fel och betongen rann istället in i ett viktigt kontrollrum. En 30 centimeter tjock, extra betongplatta i rummet skulle ha orsakat stora prolbem för de aktuella linjerna och förstört viktig och dyrbar utrustning. Nu lyckades dock driftteknikerna på platsen rädda situationen genom att rusa in på närmaste livsmedelsaffär och köpa socker. Socker i betongen gör att härdningen går långsammare och den effekten är väl känd. På det sättet lyckades de skyffla ut betongsörjan innan den hade härdat och de kunde därmed rädda situationen.

Snabba lösningar kan ge nya problem

Betong påverkas av många ämnen och ibland modifieras den på plats på grund av ett plötsligt uppdykande problem. Som till exempel vid byggandet av Turning Torso i Malmö. Där upptäckte man under bygget att den använda betongen inte var pumpbar längre än till ett visst antal våningars höjd. I en sådan situation gäller det att få det hela att fungera, och då måste man tillgripa snabba lösningar som kanske inte är speciellt väl utprovade. Lösningar som ger olika typer av betong med annan uttorkningshastighet och andra egenskaper än vad golvläggaren normalt är van vid.

Bristande kommunikation

Magnus Nesman, tekniker på CBI, Cement- och Betonginstitutet, tycker inte att det är några speciella problem med betong nu för tiden.

- Tillsatsmedlen är kända och beräkningsbara men det somkan inträffa är att det brister i kommunikationen mellan konstruktören och entreprenören, säger Magnus. Entreprenören kanske bestämmer sig under resans gång för att han vill ha en mer högvärdig betong, det vill säga mer cement i blandningen, och ändrar på det utan att tala om det för konstruktören. Då förändras torktiderna utan att det kanske meddelas vidare i kedjan.

Men Magnus medger att CBI då och då får åka ut och undersöka byggen där man fått problem med betonggjutningen eller undersöka de färdiga bjälklagen för att utröna vem som "gjort fel". Så, helt enkelt är det inte, det här med betonggjutning.

Bättre och sämre betong

- Betong är knepigt, säger Olle Lind, Olle Lind Golv. Mycket kan hända. Vi har ju haft exempel på när man använde billig flygaska som ballast i betong. Flygaskan visade sig senare kunna missfärga parkett. Något som vi golventreprenörer förstås inte hade en aning om.

Uttorkningen blir också olika beroende av betongtyp där bättre betong - alltså mer högvärdig och dyrare betong - torkar långsammare. Ibland kan det ställa till rejält med besvär.

- På Nya Karolinska har de hög betongkvalitet i sina plattor. Det medför att vi kan börja lägga mattor först nu till våren och då ligger vi tio månader efter i tidplanen, säger Olle med ett irriterat tonfall. Det är inget kul att ha ett stort minus i produktionsplanen redan från början. Dessutom förstör det ju också vår egna, interna planering.

Fråga dem som vet

- Det gäller att liera sig med experter som kan sån't här, säger Göran Carlsson, vd på Olle LInd Golv. Begär jag fram grundliga specifikationer så måste jag ju kunna läsa och förstå dem också. Jag är bra på att skära i mattor och lägga dit dem men resten, bakom, måste vi få hjälp med. Och då gäller det att ha goda kontakter med sina leverantörer så att de kan hjälpa en och tala om ifall det finns några problem med underlaget. Något som gör att deras lim kanske inte fungerar som det ska. Eller att läggningsförutsättningarna blir annorlunda. På stora projekt är det viktigt att ha den kontrollen bakåt.

Thomas Åkerblad

---

Läs också: