Flytande och formbart blir fast och hållbart
Hur fungerar det egentligen med avjämningsmassor och spackel? Hur kan materialet i ena stunden vara så smidigt och formbart, faktiskt pumpbart, och sedan bli hårt som sten på ganska kort tid? Här får vi förklaringen.
Spackel blir hårt vid helt vanliga temperaturer. Det handlar alltså inte om en smälta som stelnar för att den blir kall, som till exempel asfalt. Det är heller inte så att avjämningsmassorna stelnar för att vattnet avdunstar och lämnar en hård skorpa efter sig, som till exempel vattenburen färg och vattenburet lim gör.
Kristallvattnet är hemligheten
Avjämningsmassor baserade på gips eller cement fungerar emellertid på ett helt annat sätt. De behöver inte kylas för att stelna. Allt vattnet behöver inte torka bort för att massan ska stelna och bli hård. Och det är ju tur. Det skulle ta mycket lång tid för allt vatten att vandra ut till ytan och förångas, när man spacklar upp skikt på flera centimeter i tjocklek. Vilket kan behövas ibland, till exempel för att bygga ett bra fall mot golvbrunn. Spackelmassan härdar utan att allt vattnet behöver avdunsta. Spackel kan faktiskt härda i en tätt försluten burk.
Hemligheten är kristallvattnet. Många hårda mineral innehåller vatten utan att vi kan uppfatta det. I vanlig sten, som kan vara silikater och karbonater av kalcium och aluminium, är vatten en del av kristallstrukturen. Kristallvattnet sitter fast bundet i kristallerna. Inte ens den varmaste sommardag kommer kristallvattnet att avdunsta från berget eller stenarna. Det lakas heller inte ut ur stenarna som ligger i vattnet på stranden. För att driva ut kristallvattnet behöver man upphetta mineralet till en mycket hög temperatur. Då avgår vattnet och utan vatten övergår kristallerna i mineralet till en helt annan form.
Kristallvatten finns i gips ...
Mineralet kalciumsulfat kallas oftast gips. Det har kalciumjoner och sulfatjoner men också två vattenmolekyler i sin kristallstruktur. Om man upphettar kalciumsulfat till 150 grader förlorar det sitt kristallvatten och blir det som heter bränd gips.
När den brända gipsen blandas med lagom mängd vatten, blir det en formbar massa under en kort tid. Sedan sker en omkristallisering, då vatten åter tas upp och allt blir hårt igen. Vattnet tycks ha försvunnit, men det finns i den stelnade gipsen. Från en flytande, formbar gipsmassa har vi fått ett hårt hållfast material, som torkat utan att vatten förångats. Så fungerar gipsbaserade avjämningsmassor, liksom gipset när man brutit benet.
... och i cement
På liknande sätt är det med cement och cementbaserade avjämningsmassor. Här är sammansättningen mer komplicerad, men råvarorna är bekanta. Kalksten ger kalciumjoner. Ur lera får vi aluminium. Med en liten tillsats av gips upphettas allt detta i pulverform till mycket hög temperatur i stora roterande ugnar. Kristallvatten avgår då från blandningen av mineral och ger produkten cement i form av ett torrt pulver. Detta torra pulver kan senare ta upp stora mängder vatten – och fortfarande vara torrt, fast hårt.
Finmalet cementpulver blandat med vatten och ballaststen kan bli till betong för olika byggkonstruktioner. Det kan också bli till avjämningsmassor, flytspackel för golv.
När cement härdar är det för att det sker en ny kristallbildning av så kallat dubbelsalt. Det kallas dubbelt för att både aluminiumjoner och kalciumjoner ingår. Dubbelsaltets kristaller har stort innehåll av kristallvatten, och det är därför vattnet liksom försvinner ur den flytande spackelmassan. Från att ha varit vätskan som gör cement formbart och flytande har vattnet blivit en komponent som bygger nya kristaller i starka byggmaterial.
Torkning behövs ändå
När spackelmassan härdat finns överflödigt vatten kvar, och det behöver torka bort för att vi ska få en tillräckligt torr, beläggningsbar yta. Redan efter ungefär två timmar har spacklet blivit så fast att man kan gå på golvet, men det finns som sagt restfukt kvar. Till varje kilo torrt spackelbruk har man blandat i 200 gram vatten och av det återstår ungefär 100 gram för normaltorkande spackel och 10–20 gram för självtorkande. Man brukar räkna med att det behövs en veckas torktid vid 20 graders temperatur och god ventilation för varje centimeter av spackelbeläggning. Om man lagt tjockare än tre centimeter får man räkna med längre tid.
Tekniken kring cement är en avancerad vetenskap. Det finns möjlighet att variera förhållandet mellan vatten och cement för att passa olika kvalitetskrav. Fyllmedel av sand kan tillsättas. Det finns tillsatser för att styra hur snabbt cementen ska stelna. Man kan påverka hållfasthet, krympning och flytbarhet på olika sätt. Gemensamt är att cement stelnar genom att ta till sig kristallvatten. Det är därför man kan gjuta betong i slutna formar och i konstruktioner under vatten.
Inom golvteknik vill vi alltid veta varifrån vatten kommer och vart det tar vägen. Det vet vi när det gäller avjämningsmassor.
Magnus Rönnmark
Läs också:
Golvbranschen, GBR, har tagit tempen på branschen, det vill säga ställt några enkla frågor till medlemsföretagen om hur det ligger till med en del saker som är angelägna och aktuella för ett golvföretag.
Publicerad: 2016-11-30
»
Läs hela artikeln
om GBR har tagit tempen på branschen