Nu kommer kemisk återvinning

Sparsamhet är smart, såväl med tanke på ekonomi som på miljö och klimat. Inom golvbranschen finns en lång tradition av förnuftig sparsamhet med material. Olika material ger olika möjligheter och det pågår en ständig utveckling för att allt bättre ta materialresurser tillvara. Ett stort steg framåt när det gäller återvinning av plastgolv är på väg att tas i och med att kemisk återvinning snart startas upp på allvar.

Hushållning och återbruk

Vårda och underhålla

Att vårda och underhålla sitt golv så att det håller länge, det är en så enkel och smart strategi att den kanske inte skulle behöva nämnas. Välskötta golv är inte bara snyggare, de håller längre och behöver inte ersättas med en ny insats av material och pengar.

Från ett modernt företag kom uttalandet att golven på deras eleganta kontor inte skulle behöva skötas så noga. Man hade som policy att byta golv vart tredje år. Ett år senare fanns inte företaget. Det var inte en vinnande policy. Nu kan man förstås inte göra ett företag lönsamt bara genom att skydda och sköta golven, men det är dock ett uttryck för ansvarsfull företagsamhet.

Renovera

Renovering är sedan gammalt en av golvbranschens paradgrenar. Trägolv har i alla tider kunnat fräschas upp med slipning och nytt ytskydd. Möjligheten att renovera sina trägolv är något som många i kundkretsen värdesätter. Även om det alltför sällan blir verklighet, är det en trygghet att ett trägolv kan renoveras till samma skönhet som ett nytt, när det blivit skadat eller slitet.

Det finns liknande möjligheter att renovera och underhålla linoleumgolv. På senare tid har det också utvecklats flera olika tekniker för renovering av plastgolv – till skick som nya, med fräsch ny yta och nytt ytskydd. Och dagens medvetenhet om betydelsen av materialbesparing ger renoverbara golv försteg bland köpare och föreskrivare.

Produktvård och renovering är de optimala metoderna för materialbesparing. Golvet finns på plats och inga resurser behöver användas för transporter eller för insatsvaror som lim och spackel.

Återanvända

Vid ombyggnad eller rivning kan man naturligtvis ta vara på golvbeläggning som kan återanvändas. Det gäller i stort sett bara för löslagda golv i form av plattor, skivor eller brädor, som lätt kan tas loss och lätt läggas in i andra lokaler. Textilplattor är den vanligaste produkten för återbruk på detta sätt, men samma möjlighet finns för trägolv och LVT.

Idag – mekanisk återvinning

Golvbranschen har under många år framgångsrikt samlat in spill från plastgolv, som sedan ingått i råvaran till nya golv. Även gamla utrivna plastgolv kan tekniskt sett bli till nya golvbeläggningar, men det har satts gränser för vilket innehåll de får ha av tillsatskemikalier. Det innebär hinder för en utveckling som annars hade kunnat spara stora resurser.

Det känns naturligt att material som en gång varit golv ska kunna arbetas upp och bli till golv igen. Men det är inte bara gammalt golvmaterial som kan bli till ny golvbeläggning. Ett annat exempel är uttjänta fisknät som upparbetas till textilgolv. Polyamidfibern i näten är svagt färgad och kan med fördel smältas om till fiber som färgas in efter rådande smak. Kvaliteten på fiber från gamla fisknät är likvärdig med garn från nytillverkad polyamid.

Nya möjligheter att rena

När man vill ta tillvara stora mängder plastmaterial, och det är oftast plast det handlar om, finner man att polymeren man vill använda är uppblandad med fyllmedel, färgpigment och andra tillsatsmedel. Dessutom kan den ha blivit förorenad. Sådant vill man inte ha med när plasten ska få en ny start i livet. Ibland kan det fungera ändå, man kan lägga återvunnet material i undre osynliga skikt eller i mörkt färgade produkter. Det återvunna materialet får ofta ett lägre värde än nytt och kritiker har ibland betecknat återvinning som nedgradering, "downgrading", av materialet.

Det är önskvärt att kunna göra själva polymeren i plasten ren och fri från tillsatser. Då skulle plasten verkligen kunna få en nystart, vara lika ren som när den var ny. Kanske skulle man kunna gå ännu längre bakåt i materialets liv och bryta ner plasten till sina beståndsdelar. Från dem skulle man kunna bygga upp nya plastmolekyler och de skulle inte behöva vara av samma sorts plast som den man återvann.

Allt detta är teoretiskt möjligt och utveckling pågår för att göra det till praktiskt användbar teknik i industriell skala. Vi talar nu om kemisk återvinning till skillnad från den mekaniska återvinning som vi varit vana vid.

Imorgon – kemisk återvinning

För att få klarhet i vad kemisk återvinning kan erbjuda tar vi kontakt med Lars Josefsson vid konsultbolaget Josefsson Sustainable Chemistry. Han har tidigare varit professor of the practise i hållbar utveckling vid Chalmers i Göteborg. Med sin bakgrund också i Stenungsunds kemiindustriella system har han god inblick i utvecklingen inom området, och kan även hänvisa till Innovations- och kemiindustrierna i Sverige, IKEM.

Vid kemisk återvinning bryter man genom kemiska processer ner material med stora makromolekyler till mindre molekyler, som i senare processer kan bli råvara för nya plaster.

– Med kemisk återvinning ger man materialet en helt ny start, säger Lars Josefsson. Det finns olika metoder för den kemiska nedbrytningen, metoder som är anpassade för olika typer av plast.

Depolymerisation

Vid depolymerisation kör man plasttillverkning baklänges. Istället för att göra polymerer av momomerer, tar man plast och bryter ner de stora polymermolekylerna till de små monomermolekyler polymererna en gång tillverkades av. Av PET-plast får man nya fina råvaror för plast eller för andra kemiska produkter om man så vill.

Metoden passar för polyamid och PET. Lars Josefsson berättar att det finns långt framskridna planer på en anläggning för depolymerisation av PET-plast vid Perstorps fabrik i Stenungsund.

Pyrolys

I en pyrolysanläggning hettar man upp plastmaterial till 300–600 grader i reaktorer, utan syre eller luft. Den höga temperaturen gör att de långa molekylkedjorna i polymererna bryts ner till kortare bitar. De fasta plasterna övergår då till tjockflytande olja, så kallad pyrolyaolja, som liknar nafta. Det är en produkt man kan blanda in i vanlig, fossil nafta. Här kan också växtbaserad olja blandas in.

Blandningen blir en råvara med inslag av såväl fossil och återvunnen som oändlig resurs. När den sedan krackas vid hög temperatur blir den utgångsråvara för plaster som polyeten, polypropen och PVC. Här får vi alltså material till nya golv med ett visst inslag av återvunna plaster. Sådana golv har redan tillverkats.

Lars Josefsson påpekar att man givetvis inte kan veta vilket golv eller vilken del av golvet som kommer ur recycling. Det är på samma sätt som när man tänker en lampa. Man vet inte om det är vindkraft eller kärnkraft som får den att lysa.

I Stenungsund beräknas en anläggning för återvinning av plast genom pyrolys vara i drift i slutet av 2025. En begränsning med metoden är att den bara kan användas för plaster som består av kol och väte. Hit hör till exempel polyeten, polypropen och polystyren, men inte PVC eller polyuretan. Flera demonstrationsanläggningar finns redan i drift på olika platser i världen.

Förgasning

Upphettning av plast eller gummi till mycket höga temperaturer kan bryta ner materialet till koloxid och vätgas. Här talar vi om temperaturer från 700 grader och ända upp till 1600 grader. Gummidäck är en stor ingångsvara som man redan siktar på, då borde det också gå att smyga in några gummigolv i samma process. För att en förgasningsanläggning ska bli lönsam behöver den vara ganska stor och omsätta stora volymer av återvunnet material.

Bildäck är som sagt en stor källa till återvinningsmaterial. Vid Perstorps fabrik i Stenungsund, berättar Lars Josefsson, räknar man med att bygga en förgasningsanläggning som omvandlar gamla däck till värdefulla kemikalier. Starten skulle kunna bli någon gång efter 2025.

Här, i Stenungsund, planeras en anläggning för återvinning genom pyrolys vara i drift redan 2025. Det finns även planer på såväl en depolymerisations- som en förgasningsanläggning.

Kemisk återvinning är framtiden

Man skulle kunna säga att framtiden redan är här, men att den inte har hunnit växa sig stor ännu. Lars Josefsson kan berätta om många möjligheter och många nya dörrar att öppna. Som alltid är teknik och ekonomi sammanvävt. Processerna för kemisk återvinning behöver utvecklas och volymerna bli större för att ge lägre enhetskostnader. Samtidigt har återvinning med dagens medvetenhet om miljö och klimat, fått ett egenvärde som många kan vara beredda att betala för.

För golvbranschens del ser vi framför oss att vi i framtiden kommer att bidra med alltmer material för återvinning, och då inte bara till golv. Samtidigt kommer våra golv i allt högre utsträckning att vara baserade på återvunnet material från golv och från mycket annat. Lars Josefsson känner sig stolt över att han själv och hans hemort Stenungsund är föregångare i den utvecklingen.

Magnus Rönnmark

---

Läs också: