I dagarna har finansministern, Magdalena Andersson, meddelat att regeringen överväger en minskning av ROT-avdraget från 50 till 30 procent. Detta skulle gälla från 1 januari 2016. Vilken betydelse får det för golvbranschen och för den stora kundkretsen av privata beställare av golvarbeten?
Byggbranschen är naturligtvis mycket kritisk till en sänkt nivå på ROT-avdraget. Peter Löfgren som representerar Sveriges Byggindustrier pekar på att en sänkning öppnar för fler svartjobb på bekostnad av laglydig, skattebetalande vit verksamhet. Redan i december 2011 kunde Företagarna och Byggbranschen i samverkan rapportera att ROT-avdraget hade skapat 25 000 nya vita jobb. Dessutom kunde man visa att andelen företag vars kundkrets visat intresse för svartjobb utan faktura sjunkit från 45 till tre procent.
ROT-avdraget har ändrat attityden och ökat privatkunders möjligheter att bygga och att vårda sina fastigheter. Det upplevs som ett steg tillbaka mot sämre och smutsigare affärer, när ROT-avdraget nu hotas.
Golvbranschen är inget undantag från den gemensamma byggindustrin. Johan Aspelin på Golvbranschen, GBR, är starkt kritisk mot en minskning av ROT-avdraget. Det är många av medlemmarna som berörs. Alla de entreprenörer som har en betydande del av sin verksamhet riktad till privatkunder kan se fram emot sämre tider om ROT-avdraget minskas.
Främst oroar man sig för att konkurrensen från den svarta marknaden ska öka. Skatteverket gjorde redan 2011, bara tre år efter att ROT-reformen infördes, en grundlig utredning av resultatet. Redan då hade svartjobben minskat till bara sex procent, men om ROT-avdraget skulle halveras ville tio procent av kundkretsen gå över till svartjobb utan faktura. Det liknar hotet som vi nu ser från regeringen.
Skatteverkets utredning visar att ROT-avdraget gör det möjligt för privatkunder att anlita professionella entreprenörer till rimlig kostnad. Alternativet kan vara att göra jobbet själv. Det kan också leda till att man byter jobb så att inga pengar kommer in i bilden. Redan detta är på gränsen till svartjobb. Kvalitetsnivån för utfört arbete och konsumentens köptrygghet blir naturligtvis inte densamma som när arbetet köpts av en seriös entreprenör.
Skatteverkets utredning visar också att en betydande del av privatkunderna helt enkelt skulle låta jobbet bli ogjort om ROT-avdraget sänktes. För yrkeslivet betyder det mindre arbete och lägre förtjänst. För privatpersonen och huset, där hen bor, betyder det att underhåll blir eftersatt och att trivseln inte blir den man egentligen önskade sig. Detta skulle vara en förlust både för samhället och för konsumenten. Vilken politisk vinst man ser i detta är inte lätt att säga.
Golventreprenörerna arbetar i olika miljöer, från mycket stora till riktigt små kommuner. Andelen privatkunder är också mycket olika hos olika företag. Vi hör oss för hos några entreprenörer.
På Assmundsons Golv i Göteborg är Arne Lidman störd av att man petar i ROT-avdraget. Det är inte så att företaget träffas hårt. Med kring tio procent privatbeställda arbeten skulle det inte vara någon tung förlust. Däremot ser Arne med allvar på att man frångår den tydliga markeringen mot svartsektorn. Han har verkligen upplevt förändringen i attityd då ROT-reformen kom. Frågan om listiga upplägg utanför skattesystemet upphörde nästan totalt med ROT-avdraget. Med 50 procent har avdraget en avgörande betydelse. En minskning kan mycket väl betyda att en ansvarlös konkurrens får liv igen.
Jonny Widén på Färg & Tapettjänst i Säffle har god erfarenhet av ROT i nuvafrande form. När avdraget infördes försvann svartjobben nästan helt ur konkurrensbilden. Nu kanske det kan dyka upp oseriösa svartjobbare igen. Det är ju svårt att förutsäga vad 20 procents försämring kommer att innebära.
Stefan Johansson på Winsth Golv & Kakel i Värnamo är inte så orolig för ett minskat ROT-avdrag. Med sex golvläggare har han 30–40 procent av verksamheten som konsumententreprenader. En stor del av uppdragen gäller våtrum och där ger det numera vanliga kravet på auktorisation enligt GVK ett mindre utrymme för svartjobbare. Ett minskat avdrag från årsskiftet, tror Stefan, skulle ge en arbetstopp under hösten och en stillsam vinter. Affärsmässigt tror han att staten gör en dålig affär om man skär i ROT-avdraget. Skatteintäkterna från den rena vita verksamheten har ju visat sig lönsamma för staten. Om några jobb också försvinner, är det tveksamt om det är politiskt klokt att minska ROT-avdraget. För egen del är Stefan inte orolig, men han ser inte att förslaget tjänar något syfte.
Det är ju helt naturligt att företagare som direkt berörs i olika grad är negativa till en minskning av ROT-avdraget. Det hörs också kommentarer om det halva löftet till byggbranschen att staten istället ska satsa på bostadsbyggande. Golventreprenörerna ser detta som en konstruktion för att göra förslaget mer acceptabelt för byggbranschen.
Hur ska pengarna komma byggandet till del? När ska det bli verklighet? Vilka byggherrar ska nu plötsligt se lönsamhet i att bygga hyresrätter? Frågorna är många, men ett svar är givet. Golvbranschen vill gärna behålla det 50-procentiga ROT-avdraget och slippa svart konkurrens.
Magnus Rönnmark
Stölder från byggarbetsplatser är ett stort problem. En uppskattad summa är stölder för 1,4 miljarder kronor årligen. Denna siffra är dock troligen i underkant, eftersom många byggarbetsplatser inte polisanmäler stölder som understiger försäkringsbolagets självrisk.
Publicerad: 2015-03-04
Uppdaterad 2019-03-08