Annons

  • Prova 4 nr av Golv till Tak för 149 kronor

Vad kommer att hända med betongen framåt?

Betongindustrin är mycket starkt pressad att minska den stora klimatpåverkan cementen har. Siktet i branschens färdplan är inställt på klimatneutral betong 2030 och det kommer att innebära stora fortsatta förändringar av betongens sammansättning.

För den upplysta världen är saken klar. Vi hotas av en klimatförändring som vi själva orsakat genom att aningslöst påverka atmosfären med koldioxidutsläpp. De som är medvetna och engagerade styr redan i det lilla, i privatlivet, mot ett mer klimatsmart val av varor och tjänster. Men kraven har också växt på stora aktörer att finna produkter och processer med minimal klimatpåverkan. Fossilförbränningen måste minskas, elektrifierad trafik efterfrågas och nya processer för framställning av stål utan kolförbränning är under utveckling. Blickarna riktas även mot byggindustrin och användningen av betong – som står för enorma utsläpp av koldioxid.

Siktar på klimatneutral betong 2030

Betongbranschen har följdriktigt åtagit sig ett ambitiöst program för att minska sin klimatpåverkan. I ett första steg ska inom fem år klimatpåverkan från betong halveras från den nivå som gällde 1990. Sedan ska det om tio år, det vill säga 2030, finnas klimatneutral betong att köpa i Sverige. Och år 2045 ska hela betongbranschen vara helt klimatneutral.

Det väcker naturligtvis en rad frågor om vilken betong vi kommer att möta i framtiden och vad framtida klimatsmart betong kommer att föra med sig för golvbranschen. Vad kommer morgondagens betong att bestå av och vilka egenskaper kommer den att ha? Och inte minst – hur kommer fuktförhållandena att påverkas?

90 procent av utsläppen kommer från cementen

Malin Löfsjögård är vd för branschorganisationen Svensk Betong. Hon säger:

– Hela 90 procent av betongens klimatpåverkan kommer från tillverkningen av bindemedlet, cementen. Därför är en förbättrad process med förbättrad energianvändning vid cementtillverkningen en viktig del av branschens klimatprogram. Redan idag är cementen 20 procent mer klimatsmart än vad cementen var år 2000. En annan central del av programmet är att utveckla mer klimatsmarta transport- och logistiklösningar.

Eftersom betongens klimatproblem till 90 procent är förknippat med cement, är det naturligtvis viktigt att i möjligaste mån minska användningen av just cement och ersätta den med andra bindemedel som ger mindre koldioxidutsläpp. Det står emellertid klart att det omöjligen, åtminstone på kort sikt, kan finnas material som kan ersätta de enorma mängder cement som används världen över.

– Därför måste cementindustrin finna processer som minskar och slutligen eliminerar utsläppen från tillverkningen och dess kringprocesser, förklarar Malin Löfsjögård.

Cementandelen måste minska

Katarina Malaga, professor och forskare vid RISE, framhåller att vi varit sena i Sverige med att ersätta cement med andra bindemedel:

– I länder som Tyskland, Nederländerna och Kanada har man sedan länge ersatt en stor andel av cementet med flygaska från kolkraftverk och masugnsslagg från stålindustrin. Något som i Sverige uppfattas som en relativt ny förändring.

– Det finns ingen möjlighet att nå klimatmålen för betong utan att minska cementandelen och ersätta med flygaska, slagg eller andra bindemedel, fortsätter Katarina Malaga. Problemet är att tillgången på flygaska och slagg är liten och inte alls matchar världens behov av betong. Världsförbrukningen av betong är 30 miljarder ton per år. Dessutom måste vi räkna med att tillgången till flygaska kommer att minska, om andra klimatsatsningar blir lyckosamma kommer ju kolförbränningen i världen att minska.

Räkna mer mer flygaska, slagg och vatten

Ett annat sätt att hålla cementanvändningen nere är att ha en högre andel vatten i betongen, ett högre vet-tal, när det kan göras med hänsyn till det aktuella användningsområdet.

– Ett högre vet-tal ger en betong med bättre klimatprofil, förklarar Katarina.

De närmaste åren får vi alltså räkna med mer flygaska, slagg och vatten i betongen.

– Det pågår utvecklingsarbete inom RISE som gäller sådan betong, bekräftar hon.

Slagg ger inte längre torktid

Hur flygaskan påverkar betongens egenskaper har de senaste åren varit ett hett diskussionsämne.

– Betong med innehåll av aska kan få en tätare struktur med mindre porositet, säger Katarina.

För golvläggningen kan det som bekant ge problem med att lim torkar långsammare, när vattnet från limmet inte på samma sätt som tidigare kan vandra in i betongen.

– Får slagginblandning i betongen samma effekt?

– Nej, betong med slaggpulver blir minst lika hållfast och torkar lika fort som traditionell betong. Slagg från till exempel stålverket i Oxelösund kan bli en resurs för betongtillverkning. Det tar emellertid längre tid innan betong med slagginnehåll får full styrka och hållfasthet och det kan påverka byggprocessen.

Den saken skulle dock inte påverka golvläggningen. Men med större andel vatten i betongen, alltså ett högre vet-tal, är det naturligt att det tar längre tid innan vattnet funnit sin plats i bindemedlets kristallstruktur och betongens fukthalt minskat till godtagbar nivå. Professor Malaga understryker att det är just vet-talet som avgör hur lång torktid som behövs.

Klimat eller golv?

Just detta framgår också tydligt av Svensk Betongs färdplan för klimatneutral betong, som Malin Löfsjögård refererar till. Även efter första steget i programmet räknar man med en utsläppsskillnad på 55 kilo koldioxid per kubikmeter betong mellan ett bjälklag som har ett uttorkningskrav på 90 procent RF och ett som har krav på 85 procent RF, till 85-procentskravets nackdel. Detta eftersom man klarar 90-procentskravet med vet-tal 0,45 medan man för att klara 85 procent måste gå ner till vet 0,35. Valet av golvbeläggning får alltså en direkt inverkan på hur klimatsmart betong som kan användas.

Malin Löfsjögård uppmanar byggare att planera för typ av betong innan bygget drar igång, det behöver inte vara samma betong till grund, stomme, väggar och bjälklag. Om man väljer efter behov till varje användning kan man minska klimatpåverkan väsentligt. Tidsplanen spelar naturligtvis också stor roll, till exakt samma byggnad kan man göra ett mer klimatsmart val av betong om man kan ge betongen mer tid att torka och härda.

Det här berör i hög grad golvbranschen. Limmad, diffusionstät golvbeläggning och krav på tidig golvläggning ställer krav på betongen som inte är förenliga med bästa klimatanpassning. I ett byggprojekt kan man därför ställas inför valet mellan kort torktid till 90 eller 85 procent RF eller betong med mycket lågt koldioxidavtryck. Det är det slags vägval som är typiskt inom all teknik – att inom rådande begränsningar finna bästa tekniska lösning för både funktion och miljö.

Magnus Rönnmark


Läs också:

Fuktmätning i golvavjämning kommer in i RBK-systemet Fuktmätning i golvavjämning kommer in i RBK-systemet

Golvbranschens, GBRs, branschstandard för att mäta fukt i golvavjämning fyller tio år i år. Idag är den än mer aktuell än när den togs fram.

Publicerad: 2020-02-01

» Läs hela artikeln om Fuktmätning i golvavjämning kommer in i RBK-systemet