Rådhus med bevarandekrav fick nygammalt golv
När golvet i festsalen i den gamla tingslokalen i Umeå Rådhus skulle läggas om var både länsstyrelsen och länsantikvarien inblandade eftersom byggnaden anses bevarandevärd. Förutsättningen var att golvet skulle se exakt likadant ut som det gjorde när huset var nybyggt i slutet av 1800-talet. En stor utmaning för golvläggarna, som får högsta betyg av byggnadens förvaltare.
- Huset är K-märkt och i Rådhusets festsal var parketten väldigt
sliten. Förutsättningen var att det nya golvet skulle se exakt
likadant ut som det gamla och vara lagt på samma sätt, säger
projektledaren för det prestigefyllda uppdraget, Olov Persson på
BL-Interiör i Umeå.
Stavparkett i rutmönster
Innan man rev ut det gamla golvet dokumenterade man det genom
att ingående fotografera hur golvet var lagt.
Det gamla golvet var spikat och det skulle också det nya vara.
Man använde både hammare och spikpistol. Det senare var det
vanligaste. Parkettgolvet i Umeå Rådhus spikades alltså fast i
undergolvet som består av träplankor, ett så kallat ROT-golv.
- Det var ett krävande uppdrag, som tog en månad i anspråk.
Festsalen i Rådhuset är 150 kvadratmeter, säger Olov Persson.
Han säger också att man på företaget tidigare lagt stavparkett,
men då har det ofta rört sig om fiskbensmönster. I det här
projektet skulle stavarna bilda ett rutmönster med frisläggning,
exakt likadant som golvet var från början.
"Man måste vara väldigt noggrann"
- Den största utmaningen var att få golvet helt rakt. Det räcker
med en liten glipa mellan två stavar så ser hela golvet skevt och
snett ut. Blir det snett på ett ställe byggs felet på mer och mer,
så därför måste man vara väldigt noggrann, säger Olov Persson.
Stavarna i Rådhusets festsal har spont och not. De är 22
millimeter tjocka, 75 millimeter breda och 450 millimeter långa och
kommer från Burseryds Golvhandel. Måttet ovan spont är tio
millimeter.
- Att spika ett parkettgolv är ett gammalt hantverk som inte
förekommer så ofta längre. När vi lägger stavparkett limmar vi
oftast mot undergolvet, berättar Olov Persson.
Efter att golvet i Rådhuset var lagt slipades det diagonalt och
ytbehandlades två gånger med Osmo tvåkomponents
hårdvaxolja från Welin & Co.
- Vi är väldigt stolta över att vi vann den här upphandlingen.
Att få arbeta i den vackra miljö som Rådhuset utgör var väldigt
stimulerande liksom att få ta sig an denna utmaning. Ett riktigt
roligt och intressant uppdrag, speciellt för de golvläggare som
gjorde jobbet, säger Olov Persson.
Länsstyrelse och länsantikvarie
Lars Karlsson är förvaltare för Rådhuset och har varit så under
ungefär ett år, då han flyttade till Umeå från Stockholm.
Beslutet att byta ut golvet i Rådhusets festsal togs tillsammans
med länsstyrelsen. Lars Karlsson sökte och fick pengar från
länsstyrelsen, eftersom Rådhuset betraktas som bevarandevärt. Också
länsantikvarien har varit involverad i golvbytet.
- Golvet var väldigt slitet. Festsalen används flitigt, bland
annat av Restaurang Rex Bar och Grill, som har sin
verksamhet i Rådhuset, berättar Lars Karlsson.
Anledningen till att man oljade golvet och inte använde lack var
att ett lackat golv lätt blir fult om man spiller exempelvis
vin.
- Om vätskan kryper ner under lacken kan träet under lacken bli
fläckigt. Ett oljat golv är lättare att sköta. Jag är mer än nöjd
med resultatet av renoveringen. säger Lars Karlsson.
Inger Evertson
Läs också:
Ljudmiljön runt omkring oss får mer och mer uppmärksamhet och är ständigt aktuell, inte bara i och med att vi bor allt tätare inne i städerna utan även i normalfallen då vi bygger om och bygger nytt. Enligt Boverket ska uppkomst och spridning av störande ljud begränsas så att de som vistas i byggnaden inte störs, men vad räknas som störande och hur gör man?
Publicerad: 2013-10-05
»
Läs hela artikeln
om Ljud, oljud och utveckling